Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Nyheter

Stormen kring Dramaten: "Dokumentären var bara gnistan som tände en krutdurk"

Publicerad: 28 mars 2019, 12:41

Eirik Stubø, vd på Dramaten.

Foto: Wikimedia commons

Sedan SVT-dokumentären om Ainbusk-sångerskan Josefin Nilsson släpptes har kritikstormen mot Dramaten ökat i styrka för varje dag. Svårast har Dramaten att hantera kritiken mot arbetsplatskulturen, menar krisexperterna.


Ämnen i artikeln:

SVTGullers GruppDramaten

Det har stormat rejält kring Dramaten sedan SVT:s dokumentär om Ainbusk-sångerskan Josefin Nilsson "Älska mig för den jag är" släpptes i förra veckan. Dokumentären beskriver hur Josefin Nilsson, som gick bort för två år sedan, blev psykiskt och fysiskt misshandlad under 90-talet av sin dåvarande pojkvän. Mannen, som är skådespelare på Dramaten, dömdes senare för att ha misshandlat och hotat Josefin Nilsson.

Under tisdagen tog Dramaten beslut om att ställa in två av mannens föreställningar, och under onsdagen meddelade Dramatens vd Eirik Stubø att han i nuläget inte heller kommer få några nya roller.

– Det finns inga planer för ytterligare uppgifter, sade han till Dagens Nyheter.

Trots det tilltar kritiken mot Dramaten i styrka för varje dag. Flera av teaterns skådespelare har efter dokumentären öppet fördömt hur Dramatens ledning hanterar sina skådespelare. Skådespelaren Julia Dufvenius skrev under onsdagen ett öppet brev till kulturminister Amanda Lind, som under tisdagen träffade teaterns ledning, där det bland annat står:

"Hoppas det framgick hur Teaterchefen möter upp jobbiga händelser med tystnad och frånvaro. Hoppas det framgick vad som subventionerats efter #metoo och #tystnadtagning. Hur extremt ointresserad TC är av jämställdhet och hur han systematiskt låtsas att han inte hört eller förstått situationer som är uppenbara. Hoppas det framgick hur arga och bedrövade många är."

– Jag skulle säga att det här är en ganska stor kris som inte går inte att jämföra med plast i tandkrämen eller den typen av kris som vi är vana vid, säger Hemming Lindell, kommunikationsstrateg och rådgivare på Gullers Grupp, till Resumé.

Enligt Hemming Lindell befinner sig Dramaten egentligen i två typer av kriser, som båda är framdrivna av Josefin Nilsson-dokumentären men som kräver olika hantering. Den ena handlar om publikens och medborgarnas ilska över att skådespelaren tillåts jobba kvar på teatern och ta emot massornas applåder, trots att han är dömd för misshandel och hot. Den svåra fråga som står i centrum är när det egentligen är okej att komma tillbaka till jobbet efter ett dömt och avtjänat straff.

– Om man ser kliniskt på Dramatens krishantering av skådespelaren ifråga skulle jag säga att de har gjort helt rätt: de har ställt in föreställningar med den här personen och sagt att hans kontrakt inte kommer att förlängas. Dramaten har också lyft frågan om vad arbetsgivaren har för ansvar för händelser som inträffat för över 20 år sedan.

Den andra krisen handlar om den upprördhet som finns över den arbetsplatskultur som enligt många vittnesmål finns på Dramaten.

– Uppenbarligen är det inget nytt avslöjande som har kommit fram i dokumentären om Josefin Nilsson, utan det handlar mer om en förlängning av metoo, som på många sätt var en rörelse driven från kulturscenerna och de journalistiska redaktionerna. Det tycks vara framför allt dessa arbetsplatser där det här beteendet är accepterat och där det "manliga geniet" har tillåtits att bete sig som en gris. Det är den våg som nu drabbar Dramaten.

Krishanteringen av kritiken mot arbetsplatskulturen har inte gjorts lika väl som hanteringen av situationen kring den specifika skådespelaren, menar Hemming Lindell.

– Här verkar Dramaten inte riktigt veta hur de ska agera och de uttalanden som har gjorts kring arbetsplatskulturen har varit mer svävande. Men då måste man komma ihåg att det här verkligen inte är en lätt situation. Tittar man på dokumentärer om till exempel Ingmar Bergman så blir det tydligt att det handlar om arbetsplatskultur som sitter i väggarna sedan lång tid tillbaka. Krishanteringen kring detta måste göras externt eftersom Dramaten är en offentlig institution, men det stora jobbet måste göras internt. Det kommer krävas att man jobbar med kulturen och rensar upp, om det nu är så som det verkar från utsidan. Det krävs en lång rad åtgärder som handlar om mer än krishantering.

Charlie Stjernberg, kriskommunikationsexpert på Prime, menar att den här sortens snabbt uppblossande kriser är särkskilt utmanande att hantera och att det krävs "oerhört mycket fantasti" för att förstå att en dokumentär som läggs upp på SVT Play bara inom något dygn ska leda till ljusmanifestationer och namninsamlingar mot Dramaten.

– Så till vida kan man alltså säga att det är klart att det sannolikt är lite stökigare på nationalscenen idag än vad det var för en vecka sedan. Men med det sagt är det bra att Dramatenchefen nu så att säga adresserat problemen genom att låta sig intervjuas. Nu har institutionen i alla fall tagit de första stegen mot en normalisering.

– Men till skillnad mot många andra tror jag inte att det den externa kritiken per se är mest problematisk. Den ska förvisso inte underskattas men jag tror ändå att den långsiktiga lösningen för att ta sig ut på andra sidan i någotsånär acceptabelt skick ligger i att alla medarbetarna faktiskt tror på de insatser som gjorts och görs för att skapa en inkluderande arbetsplats. Därför är det aviserade medarbetarmötet helt centralt, mycket viktigare än eventuella smarta uttalanden i externa intervjuer, fortsätter han.

Kan Dramaten göra något för att vända på situationen?
– I krishanterarkretsar brukar vi säga att är du hatad av rätt anledning så har du ett verksamhetsproblem. Om det med andra ord är så att det ligger någonting i kritiken så är den enda vägen framåt att faktiskt göra förändringar i arbetsmiljön så att medarbetarna känner sig inkluderade och trygga.

Enligt Hemming Lindell börjar de flesta kriser med ett internt missnöje, och i en sådan situation finns två generella råd:

– Det ena är att behovet av att vara transparent är mycket större än tidigare, eftersom saker och ting idag mer sker för öppen ridå. Det andra är att behovet av internkommunikation ökar och behovet av att jobba med det genomgripande och vara transparent även där, säger han.

Hur skulle du recensera Dramatens vd Eirik Stubøs agerande?
– Om kritiken mot arbetsplatskulturen är riktig har han som chef ett ansvar för att ta det här på allvar. Det måste till en oberoende utredning av hur kulturen faktiskt ser ut och därefter måste han sätta in ett åtgärdsprogram.

– Jag tror att det här bara är början för Dramaten, nu när bollen är i rullning kommer kritiken fortsätta. Dokumentären var bara gnistan som tände en krutdurk.

Amanda Törner

Reporter

amanda.torner@resume.se

Ämnen i artikeln:

SVTGullers GruppDramaten

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.