SVT frias av Riksrevisionen trots hårdast granskning

Så har luften pyst ut ur ytterligare en myt om SVT – vi bryter inte mot några regler när det gäller indirekt sponsring. Förra veckans besked från Riksrevisionen var glasklart.
Påståendena om att SVT medvetet bryter mot sändningstillståndets regler om indirekt sponsring har varit många. Bland annat har Sveriges Annonsörer och tankesmedjan Timbro gång på gång gjort gällande att SVT låter sig smygkommersialiseras. Därför är Riksrevisionens besked viktigt. Granskningen bygger bland annat på en genomgång av 150 program och intervjuer med samtliga programchefer.

Beskedet är viktigt för att det kanske kan hyfsa debatten om hur SVT arbetar. Våra kontinuerliga kontroller fungerar. SVT har bara fällts för felaktig indirekt sponsring (utifrån kriteriet ”ej betalat marknadsmässigt pris”) vid två tillfällen sedan 1994. Inget av programmen fälldes enligt kriteriet ”otillbörligt gynnande”.
Förfinansierade program, så kallad programming, blir allt vanligare i många tv-produktioner. I den kommersiella tv-världen är det numera legio att produktionsbolagen själva ska finansiera delar av ett program genom till exempel produktplaceringar eller val av ämnen. Programinnehåll och reklambudskap smälter ihop. Skillnaden blir allt svårare att se.

Under senare år har SVT i samband med produktionsamarbeten därför haft anledning att skärpa kraven på de produktionsbolag som vi anlitar. Den logik som normalt gäller för dem – att jaga kostnader i utbyte mot ytterligare en varumärkesplacering – ska inte gälla i samarbeten med SVT. Därför har vi infört ett ”green card” för externa projektledare. De ska ha undergått en utbildning i vad som krävs av public service-bolagen innan de börjar arbeta för oss. Också skrivningarna i våra avtal har tillspetsats.
Det är väsentligt mycket svårare att skaffa total kunskap om hur en inköpt dokumentär eller spelfilm är finansierad. Särskilt om den är utländsk. Men vi har fortfarande både möjlighet och skyldighet att göra en publicistisk bedömning av programmet och avgöra om innehållet riskerar att gynna någon part på ett otillbörligt sätt. Och denna skyldighet har Riksrevisionen tagit fasta på.

I rapporten görs det till synes självklara konstaterandet att det är vad som visas i rutan som ska bedömas. Frågan som ska ställas är således: Gynnas någon på ett otillbörligt sätt av innehållet i detta program? Mot den bakgrunden föreslår Riksrevisionen att den nuvarande bestämmelsen om att SVT ska säkerställa att vi betalar ett så kallat ”marknadsmässigt” pris ska slopas.

Frågan om hur mycket eller lite som SVT har betalat för programmet är inte relevant. Det är frågan om eventuellt otillbörligt gynnande som är den väsentliga.
Få verksamheter är så genomlysta som public service-bolagens. Förutom Riksrevisionen, så granskar Granskningsnämnden vår verksamhet i sin helhet. Därtill kommer de omfattande granskningar som sker genom de statliga utredningar som görs inför varje tillståndsperiod. Under de senaste fyra åren har vi haft inte mindre än tre omfattande utredningar om public service! Om en månad läggs den senaste statliga utredningen fram. Nu hoppas vi på arbetsro i form av ett långt sändningstillstånd som bygger på en bred politisk förankring.

Men vi vet att den viktigaste granskningen sker varje dag och utförs av vår stora publik. Gör vi fel, eller upplevs vi som partiska, då får vi höra det! Och det är fritt fram att anmäla oss till Granskningsnämnden – vilket också sker.
Ändå kan vi notera att SVT, tillsammans med SR, uppnår högre förtroende hos svenska folket än något annat mediebolag i Sverige. Och det förtroendet är vi rädda om. Särskilt i en värld full av produktplaceringar och reklam.
Eva Hamilton
vd SVT