Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag23.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Nyheter

”Vi förväxlade börsbubblan med marknadstillväxt”

Publicerad: 20 December 2013, 13:25

Bosse Svensson.

Foto: Resumé.

Bosse Svensson var fixaren bakom Stampenaffären. Som chefredaktör gjorde han Östersunds-Posten till första landsortstidning på nätet. Och han anser att tidningarna borde tagit betalt för innehåll för minst fem år sedan.


Ämnen i artikeln:

Bosse SvenssonPressen under press

Bosse Svensson var under 1980-talet reporter på Östersunds-Posten:

– En högdragen fet och mätt katt som ägde sin marknad. Men konkurrenten Länstidningen hade med presstödets hjälp köpt en Berlinerpress och gått om oss.

Efter en tid på tidningen Land kom han tillbaka till Ö-P och blev chefredaktör 1993. Företaget hade då haft den rekordunge Jesper Kärrbrink som vd i ett år och påbörjat en rejäl modernisering.

– Hösten 1994 blev vi den första landsortstidningen på nätet. Det hade vi inte blivit utan EU-projektet ”Multimedia as business option for local media” som gav oss några miljoner på tre år. Även om vi hade ytterst få läsare stärkte det varumärket. Och vi fick rätt läsare, de första som hade internet var opinionsbildare.

Men det var inte enkelt att vara först på nätet i Jämtlandsskogarna:

– Vi blev även ”internet providers” och vår it-avdelning fick fungera som support åt de första användarna. Å andra sidan hjälpte vi annonsörerna att bygga hemsidor och tjänade lite pengar på det. Enda skälet till att vi fick hålla på var att styrelsen inte begrep vad vi gjorde. Vi var en tävlingskultur som slogs för vår överlevnad och var övertygade om att vi på sikt måste vinna räckvidden.

De unga Ö-P-cheferna åkte på en TU-konferens 1995 och fick på pälsen för sin övertygelse att nätet var framtiden:

– Jag hävdade att vi är ett tjänsteföretag där papperstidning i framtiden bara blir ett komplement. Efter mig klev DN:s Hans Bergström upp i talarstolen och skällde ut mig efter noter. Han var inte ensam om det. Då trodde jag att det skulle ta tio år innan nätet tagit över, men det gick inte så fort som jag trodde.

I 1990-talets slut såg utvecklingen av nätet ut att ta fart och kapitalet strömmade till allt som slutade på dotcom, men det var en synvilla:

– Vi förväxlade börsbubblan med marknadstillväxt, konstaterar Bosse Svensson som 1998 skrev boken ”Den digitala mutationen” ihop med Jesper Kärrbrink och Håkan Ramsin. Affärsidéerna var rätt, men de tekniska förutsättningarna saknades. Det fanns för lite bandbredd, det fanns ingen massmarknad eller bra betalsystem.

Så brast it-bubblan och de flesta tidningar drog ner sina eventuella nätsatsningar, men inte Aftonbladet och Ö-P:

– Vi tjänade pengar på nätet redan i slutet av 90-talet. Vi hade tidigt 10 procent av våra annonspengar från det digitala. En sak är säker: först ut vinner, bara du hänger i och sliter.

Bosse Svensson var sedan en central spelare i den stora strukturaffären mellan Stampen och Centertidningar 2005. Han kopplade ihop Ö-P:s styrelseledamot och centerpampen Per Åsling med Stampens vd Tomas Brunegård, som han lärt känna i Tidningsutgivarna. Därefter fick han frågan om att leda utvecklingsbolaget Mktmedia:

– 47 tidningar ur fyra ägargrupper skulle samsas. Jag skulle hitta affärslösningar på nätet och identifierade några områden att ta tag i. Men på varje tidning satt någon i ett hörn och hade byggt själv med digitala gem och tuggummin. Jag tvingades ägna tre år åt att bygga en teknisk grundstruktur och kommer aldrig mer i livet att göra något liknande.

När de tekniska förutsättningarna för Stampenklustret var klara dunkade Lehman vantarna i bordet och krisen var ett faktum. Bosse Svensson häcklades för sina exakta prognoser om framtida nätintäkter.

– Det enda jag sagt var att om IRM:s prognos stämmer måste Stampen dra in 489 miljoner i digitala annonsintäkter 2015. Jag tror att det träffar ganska rätt.

Nyligen lämnade uppdraget som utvecklingschef på Stampen, är självkritisk å hela branschens vägnar:

– Våra interna kulturer klarade inte av att ställa om. ”Culture eats strategy for breakfast”, är verkligen sant. Det bevisar hur stark den lokala identiteten är och däri ligger också mycket av lokaltidningens styrka. Men det gick för långsamt. Vi hade för lite branschsamverkan och konkurrerade för mycket med varann.

Det gjorde försök att samla mediernas innehåll i en gemensam betallösning redan för tio år sedan, men han är inte säker på att det skulle ha fungerat:

– 2002 kanske var för tidigt att komma överens om en betalmodell, men livet vore enklare om vi kunde köpa digitaltidning på nätet ungefär så som vi väljer tv-kanal i ett betalpaket. Nu finns infrastrukturen som gör ”single sign on” fullt genomförbar, men vi håller alla på att pröva olika sätt att ta betalt. Det borde vi ha gjort för minst fem år sedan.

Bosse Svensson brukade prata om ”krysset”, den punkt där sjunkande intäkter från papper möter stigande digitala intäkter. Nu summerar han några erfarenheter:

– Det finns många ”kryss”, alltså olika intäktsslag. Det finns ingen digital intäkt som kan ersätta pappersintäkten. Glöm konvertering, bygg digitala affärer och vårda samtidigt pappersintäkten, men se dem som två olika affärer.

Hur långt det räcker vet inte ens Bosse Svensson och drar ett räkneexempel:

– Av alla mobila annonspengar i världen tar Google 50 procent. Sedan tar Facebook 17 procent. Alla världens övriga aktörer får sedan slåss om den tredjedel som återstår av kakan.

I boken från 1998 skriver han om framtiden i form av en PDA, ”personal digital assistant”, en föregångare till smartphone.

– Men hur mycket jag än fantiserat kunde jag aldrig föreställa mig att vi skulle ha en dator med mobil uppkoppling i fickan tio år senare.

Leif Holmkvist

Reporter

leif.holmkvist@resume.se

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.