Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

Katarina Graffman: Är du perfekt lille vän?

Metamorfosen är konsumtionens drivkraft: företagen vill ha nöjda kunder, men inte kunder som nöjer sig. Katarina Graffman och Jacob Östberg resonerar om konsumtionskulturens faser i ett blogginlägg.

Publicerad: 22 september 2022, 07:15

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.


Ämnen i artikeln:

OpinionJacob ÖstbergKatarina GraffmanNyheter

Katarina: Hörde en så jäkla smart sak häromdagen: ”Företag vill ha nöjda kunder, men absolut inte kunder som nöjer sig”! 

Jacob: Jaså, det gjorde du? Det är ju jag som brukar säga så. Det är ju liksom mitt lilla tillskott till det rika utbudet av mer eller mindre meningsfulla aforismer som grasserar i bizniz-världen. 

Om man skrapar lite på den glättiga ytan så ser man ganska snart att hela den moderna konsumtionskulturen är uppbyggd kring idén att vi aldrig ska nöja oss. Det finns alltid en bättre version av oss själva som vi kan utvecklas till. Har vi någon som helst ambition här i världen så kan vi ju inte lalla omkring och nöja oss med vad som helst. Vi måste optimera! 

Det är metamorfosen som är konsumtionens drivkraft! 

konsumentlarv → konsumentpuppa → konsumentfjäril

Fast till skillnad från insekter som genomgår en metamorfos så tar inte livet slut efter den sista fasen för oss konsumenter. Istället så degenererar gradvis den vackra fjärilen till en rälig larv och så gör vi om hela grejen igen. Ett jävla sisyfosarbete är det att vara konsument. Men det är bara att hugga i och dra sitt strå till stacken. Vi måste ju tänka på tillväxten! 

Katarina: Samtidigt som konsumtionskulturen matar oss med ‘instruktioner’ om hur vi ska bli lyckligare, smalare, rikare… kommer fler och fler böcker och tv-program som ska försöka förklara detta till synes oförklarliga, hur tusan det kommer sig att vi inte är nöjda i en tid där vi väl egentligen inte har några större anledningar att inte känna oss nöjda. 

Sedan Gud förklarats död i det industrialiserade samhället var vi tvungna att hitta på något annat som kunde ersätta religionen, och här kom marknaden och fokuset på det egna jaget att fungera lika tröstande som en gudstro. Och sedan efterkrigstiden har självhjälpsindustrin fullkomligt exploderat och selfie-kulturen har blivit det högsta värdet. Att få sin estetiska och finansiella utveckling ständigt bekräftad av andra runt omkring har format den perfektionismkultur vi alla befinner oss i, vare sig vi vill eller inte. 

Jacob: Zygmunt Bauman hävdar att vår nutida konsumtionskultur är det enda samhälle i mänsklighetens historia som har utlovat lycka i jordelivet, ja lycka här och nu och vid varje därpå följande tidpunkt. Faktum är att konsumtionssamhället ställer upp med alla nödvändiga resurser som krävs för att åstadkomma denna allomfattande lycka. Misslyckas vi med att känna oss lyckliga måste det således vara för att vi är bortom hjälp, usla på att utnyttja dessa resurser, och då förtjänar vi banne mig vår misär.

Katarina: Där lycka är ekvivalent med att vara perfekt… Forskning visar att allt fler yngre känner stark ångest i sin ständiga strävan efter att vara perfekta. Vi skrev ju om Generation Bianca i vårt förra inlägg. Vi får den människa som vår kultur formar…

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Katarina Graffman

doktor i antropologi

Jacob Östberg

professor i reklam och pr

Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.