Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag28.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

”Att kapa en rättighetskamp”

Publicerad: 10 Augusti 2020, 08:31

Foto: Chris Lanaway

Sommarens #ChallengeAccepted-kampanj visar att det råder inflation gällande kommunikation kring mänskliga rättigheter och att det ursprungliga syftet kring sociala medier-kampanjer ofta glöms bort, det skriver debattören och kommunikationsstrategen Daniel S Ogalde.


Även under den Coronainducerade semesterdvala som vi nu börjar vakna upp ifrån så har få av oss kunnat missa de svartvita bilder som pryder många Instagramflöden. Ett initiativ där kvinnor världen över postat selfies under hashtaggen #ChallengeAccepted. I vilket syfte mer än att stilla ett fåfängt begär och en diffus hyllning till kvinnor `a la girl power, är svårt att gissa sig till om man inte gräver lite djupare.  

Du kanske har hört talas om Pınar Gültekin? Det hade inte jag heller. Pinar var en ung kvinna som den 16:e juli i år försvann i den lilla staden Ula i sydvästra Turkiet. Ett land som likt alldeles för många lider av ett skenande kvinnovåld. Här mördas drygt en kvinna per dag och då oftast av en partner eller någon i hennes närhet. De som inte slutar som en dyster notis i tidningen med tillhörande svartvitt foto glöms alltför snabbt bort i nyhetsflödet.  

När Pinars kropp så hittades svårt bränd av polis blev hon i myllan av frustration och lidande mer än bara en siffra i raden av mördade kvinnor. Hennes död blev startskottet för hashtaggen #ChallengeAccepted. Ett initiativ av kvinnor i Turkiet där man med just svartvita selfies ville uppmärksamma både kvinnovåldets offer och kampen mot den. Ett prov på den digitala aktivismens kraft att förändra, att medvetandegöra och förena men likaså så att sabotera, den här gången i form av ”slacktivism”. För ju längre utanför Turkiets digitala gränser hashtaggen spred sig desto tydligare blev det att Pinar och alla hennes medsystrar glömts bort bland de drygt 6,5 miljoner bilder som till dagens datum publicerats under #ChallengeAccepted. Och kanske var det ändå författaren Pragya Agarwal som uttryckte det bäst. 

”It isn’t just a game of hot or not. Or an exercise in vanity. It is not just a mindless challenge that women are undertaking to post their sexiest snaps. This was started by Turkish women to say that they are appalled by the Turkish govt decision to withdraw from the Isanbul convention much like Poland. This is to say that no woman stands alone, we deserve to take up space, we are all #womensupportingwomen This is not just performative, this is hopefully not just tokenistic, this is for PINAR GULTEKIN. Say her name!!” 

Och vi såg det redan under Black Lives Matter tidigare i år. Den så kallade ”godhetssignaleringen” som många företag ägnade sig åt när de publicerade en svart ruta i sina sociala medier under hashtaggen #BlackoutTuesday Detta utan att på något sätt ha stöttat det antirasistiska arbetet och i vissa fall inte ens ha sopat rent framför egen dörr. En tom gest som snarare bidragit till en slags kommunikativ inflation av de mänskliga rättigheter som vi alla säger oss stå bakom. Något företag, organisationer och influencers fått välförtjänt kritik för men en som uppenbarligen bör omfatta även oss konsumenter.  

Visst går det att argumentera för att #ChallengeAccepted använts och återanvänts till både det ena och det andra men att försöka flytta fokus i en tid som denna är inte bara smaklöst utan ett tydligt exempel på ”whataboutism”. För det handlar i slutändan om timing. När det dödliga våld som drabbar kvinnor i Turkiet för en gångs skull får den uppmärksamhet den förtjänar och inte minst behöver, är det sista vi bör göra att låta den drunkna under glättiga selfies som inte ens hedrar de kvinnor som i princip satt livet till för att skapa denna trend.  

Så tillhör du en av de eftersläntrarna som inte hunnit hörsamma de otaliga nomineringarna om att posta en bild under #ChallengeAccepted? Se då till att nämna Pinar Gültekins namn ihop med din selfie. Åtminstone det är hennes död värd. 

 Daniel S Ogalde, kommunikationsstrateg och debattör

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.