Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

Attraheras alla kulturer mer av dåliga nyheter?

Publicerad: 21 januari 2022, 08:39

Foto: ryasick

Är det bara negativa nyhetsinslag som får uppmärksamhet? Nja, så enkelt är det inte riktigt. Rodolfos beteendespecialist Rosanna Rippel går igenom forskningen.


Ämnen i artikeln:

Beteendebanken

”If it bleeds, it leads.”, säger man ibland inom TV-nyhetsbranschen när man refererar till det faktum att våld, konflikt eller död drar publik.  Men är det verkligen alltid sant? Och varför finns det en sådan överrepresentation av negativa nyheter i media? Inom beteendeforskning finns ett vedertaget begrepp vid namn ”negativity bias”, som refererar till fenomenet att vår emotionella respons till negativa händelser känns förstärkt jämfört med liknande positiva händelser. Det finns mycket forskning om detta mänskliga drag, men är det koherent över olika kulturer?

Vad säger forskningen?

I en studie från 2019 undersökte Dr. Soroka och hennes kolleger ifall efterfrågan på negativ information är lika stor som man dittills antagit, och huruvida det i så fall är gällande över hela världen. Experimenten utfördes i 17 olika länder, utspridda över 6 kontinenter. Man samlade in data på deltagarnas fysiologiska reaktioner på nyhetsinslag i videoformat genom att mäta deras hjärtslag och hudkonduktans (svettningar). Varje deltagare fick se sju olika inslag; ett inrikes med positivt nyhetsinnehåll och en inrikes med negativt nyhetsinnehåll, samt fyra utrikes nyheter där hälften var positiv och hälften negativ.

Resultatet visar att globalt sett är människor fysiologiskt mer aktiverade av hemska katastrofer och sorgliga livsöden än nyheter om framsteg, vinster eller andra positiva skeenden. Negativity bias verkar därför vara ett fenomen som spänner över många nationer och kulturer i världen. Resultatet visar dock också på en stor variation mellan deltagarna, vilket enligt forskarna är viktigt för nyhetsmedia att ta fasta på. Bara för att en nyhet har negativt innehåll betyder det inte alltid att den drar till sig uppmärksamhet. Den individuella variationen som kartlagts i denna studie visar att det också finns en stor grupp människor som har rätt så olika och föränderliga preferenser.

Vad betyder det?

En viktig lärdom från denna studie, samt den forskning som finns om negativity bias i stort, är att nyhetsproducerande instanser inte bör förbise de stora skillnader som föreligger människor emellan. Även för yrkesverksamma inom kommunikatörsbranschen i en bredare bemärkelse är det viktigt att komma ihåg att det finns gott om utrymme för att sprida även positiva nyheter som attraherar många människor, och därmed utmana det systematiskt överrepresenterade negativa nyhetsflödet som vi ser inom de flesta kanaler i dag.

 

Rosanna Rippel, beteendespecialist Rodolfo

Källa:
Soroka, S., Fournier, P., & Nir, L. (2019). Cross-national evidence of a negativity bias in psychophysiological reactions to news. Proceedings of the National Academy of Sciences, 116(38), 18888-18892.

Ämnen i artikeln:

Beteendebanken

Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.