Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

Björn Rietz: Jag minns när jag var gammal

Publicerad: 8 oktober 2021, 09:53

Foto: Mattias Edwall

Stöddiga surgubbar och snipvassa kärringar finns i alla åldrar och utgör blysänken för en kreativ byrå, skriver Resumés krönikör Björn Rietz.


Ämnen i artikeln:

Björn Rietz

”Björn, tror du vi skulle kunna sätta oss med uppdraget för XX en liten stund i eftermiddag? Behöver stämma av ett par saker innan presentatio...”, trevade projektledaren. ”HAR INTE TID!” fräste svaret.

Som kreatör i 30–40-årsåldern var jag ingen kul typ. Min primitiva hantering av att ha (läs: uppleva av att ha) fullbokad kalender tog sig ofta uttryck som att snäsa åt välvilliga medarbetare. Att min stresströskel var så låg att en berusad låghalt myra skulle kunnat hoppa över den ursäktar inte på något vis beteendet. Ingen ska behöva acceptera sådan arrogans och ton. Inte från någon kollega och särskilt inte om det kommer från en person som är chef, senior eller partner i byrån. Fortfarande skäms jag över att ha uppfört mig som surgubbe.

Stöddiga surgubbar och snipvassa kärringar dyker upp lite varstans. Gemensamt för dem är att de utåt verkar besitta högt förtroende för sin egen förmåga, medan det under det pudrade pansarhöljet dväljs en skrämd kanin. Samt att de återfinns i alla ålderskategorier. Gubbar och kärringar uppträder i skepnader av trettioåriga manliga kreatörer och i fyrtioåriga kvinnliga projektledare. Gärna med en mejlsignatur med det allt annat än subtila tillägget vice vd, förlåt, jag menar förstås Senior Vice President.

Vasshet och grinighet har en förödande inverkan på den kreativa kvaliteten. Kompetenta och skickliga människors motivation reduceras. Entusiasmen stryps. Man gör sitt jobb, javisst, men inte så mycket mer. Och för en byrå är lekfullheten och modet att pröva till synes idiotiska idéer lika centrala som tillgången på styrboxar och halvledare för Volvo Trucks.

Hur jag än önskar att jag kunde påstå att jag kom till insikt om mitt bristfälliga uppträdande av egen kraft, kan jag inte hävda så. I stället var det genom att betrakta min kompanjon, art directorn Joakim Jonason. Alla föreföll vilja hänga runt Jocke, att få jobba med honom. Det verkade så roligt, liksom. Det svängde helt enkelt kring Jocke. Kring mig gick man helst gick i vida cirklar. Polletten trillade inte ner över en natt, förändringen kom gradvis, främst när vi anställt ett gäng yngre tjejer som kreatörer och projektledare. De var så fjärran från vassa snipkärringar man kan tänka sig. Den ungdomligt oförstörda lyckan över att få kanalisera sin nyfunna kreativitet via den paradisiska plattform som en berömd reklambyrå utgjorde, smittade även en grinolle i pösig tweedkavaj.

Det fanns ytterligare lärdomar att hämta. Jocke ägnade alltid tid åt människor som sökte jobb på vår byrå. Även när vi inte behövde dem. Han missionerade oavbrutet och så gott som alla gick därifrån med ett nästintill religiöst leende – där ville man jobba, ingen annanstans.

Jag lärde mig också att varje gång någon sa upp sig, tala med personen om vad som varit bra och mindre bra. Önska dem lycka till och höra av sig om det var något jag kunde bistå med.

Det handlar väl bara om allmän hyfs, tänker du nu. Javisst. Men det är som på bussen; alla vet hur man bör bete sig men väldigt få erbjuder en gammal människa sin plats.

Skälet till att jag skriver detta just idag, är att minnet av mitt griniga gamla jag överföll mig i förrgår. En av mina söner skickade över en Youtubelänk som jag ”bara måste se”: Bob Dylans 30-årsjubileumskonsert där Neil Young, George Harrison, Tom Petty, Jeff Lynne och några andra goa gubbar gör en killerversion av Bob Dylans episka ”My back pages”. Refrängen lyder: ”I was so much older then, I’m younger than that now.”

 

Björn Rietz, copywriter

bjorn@rietz.se

Ämnen i artikeln:

Björn Rietz

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.