Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag03.06.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

Bli inte offer för retoriken i coronatider

Publicerad: 31 Mars 2020, 11:53

BCW:s seniorkonsult Lennart Håkansson varnar för tre retoriska mönster som ni ska vara extra uppmärksamma på just nu.


Ämnen i artikeln:

CoronavirusetBCWKommunikation

Just nu talas det mycket om propaganda, desinformation, fake news och infodemier. Tyvärr är det effekter som uppstår kring alla dramatiska händelser där ett informationsvakuum bildas. Detta vakuum fylls av allt från rena dumspekulationer baserat på okunnighet och fördomar till utstuderade falsarier med underliggande syften. Förutom att vara medveten och vaksam om att sådant förekommer, måste man också som mediekonsument vara väl medveten om de grundläggande retoriska greppen och hur olika former av retorik påverkar ens tänkande. Det gäller att inte bli offer för retoriken.

Enligt Aristoteles är definitionen av retorik: ”Konsten att vad det än gäller finna det som är bäst ägnat att övertyga”. Vad kan man lära av en klassisk filosof från 400-talet före Kristus? Jo, väldigt mycket. Våra hjärnor har nämligen inte ändrats i någon nämnvärd omfattning sedan dess. Retorik är egentligen den praktiska tillämpningen i tal och skrift kring vetenskapen om hur vi uppfattar omvärlden, hur vi formar åsikter och attityder och hur vi fattar beslut. Inom det området kommer man in på mer moderna begrepp som psykologi, beteendevetenskap, kognitionsvetenskap och till och med spelteori.

Men redan på 400-talet f.kr. hade man listat ut att vissa former av kommunikation, i vissa specifika mönster, har lättare att klistra sig fast i vårt medvetande. Dessa former beskrevs tidigt som generella retoriska mönster men de är även idag klart applicerbara på vårt tänkande och kommunicerande.

I dag, när vi försöker skapa oss en bild av omvärlden för att få trygghet och förutsägbarhet, är vi informationshungriga som aldrig förr. Och information finns det gott om, men man måste komma ihåg att all sådan kommer i en retorisk förpackning. Det är oerhört viktigt att vi – likväl som vi kan se innehållet – också kan se den retoriska förpackningen.

Här är tre aktuella retoriska mönster som du bör vara uppmärksam på:

1) Stora siffor är viktigare än små. Detta syns i den skillnad mellan hur fakta presenteras, antingen som absoluta tal eller som relationer/andelar. Lite beroende på vad man vill betona och påvisa kan man välja. Hittills används nästan uteslutande absoluta tal i dagens coronainformation. Måndagen den 30 mars presenteras officiella data om att 724 000 människor är bekräftat smittade över hela världen (troligtvis är riktiga siffran betydligt högre p g a underrapportering och få tester). Det är ett stort tal, men sätter man den i relation till världens befolkning på ca 8 miljarder blir det en relativt liten siffra (96 personer per miljon invånare). Än viktigare blir det när man gör jämförelser. Lokalt rapporteras den 30 mars att 3 700 personer i Sverige är bekräftat smittade av corona och att 110 personer har avlidit. Samtidigt presenteras att Danmark har 2 395 bekräftade fall och 72 dödsfall. Betyder detta att Sverige är mer drabbat? Nej, självfallet inte – för att kunna jämföra mellan länder måste man sätta antalet i relation till något. Den uppenbara och kanske enklaste relationen, är att man kan ange antal fall som andel av befolkningen. Problemet, rent retoriskt, är då att man kommer ner i ganska små tal (för Sverige 363 bekräftade och 11 avlidna per miljon invånare, för Danmark 413 bekräftade och 12 avlidna per miljon invånare) vilket gör att allvaret kanske spelas ner. Om man sedan börjar föra in procentandelar så blir det ännu lägre tal vilket ytterligare förstärker den retoriska effekten att minska allvaret. Därför kan det vara förståeligt att såväl myndigheter som media väljer att rapportera att Kina har cirka 82 000 bekräftade fall med cirka 4 000 avlidna, men undviker att använda den retoriska formen 59 bekräftade fall och 2 dödsfall per miljon invånare.

Observera att jag inte moraliserar över vare sig den ena eller andra retoriska metoden. Det jag vill peka på är att själva den retoriska presentationen av grundfakta påverkar dig på olika sätt. Något du bör vara medveten om för att kunna ta informerade beslut och ståndpunkter.

2) Nyhet och fakta i relation till åsikt och synpunkt. Många har registrerat att det numera finns tusentals (självutnämnda) experter på både det ena och det andra som tvärsäkert uttalar sig om högt och lågt. Det är okej, det behöver vara så i ett fritt land. Det viktiga är att du, som mediekonsument, är medveten om skillnaden mellan fakta och åsikt. Syftet med fakta är oftast att informera dig. Syftet med åsikt är många gånger att engagera dig. Ett tydligt exempel är det utrymme och den vikt som ges åt tidningarnas ledarskribenter och debattsidor. De tillför nya perspektiv, men många gånger spekulativt, ofta anekdotiskt och sällan med ett vetenskapligt synsätt. Perspektivet är många gånger det konfrontativa, provocerande och tillspetsade. Det mediala narrativet letar också gärna efter åsikter och spekulationer istället för fakta – detta märks inte minst när journalister intervjuar experter och ställer frågor av karaktären ”När tror du detta kan vara över?” eller ”Vad är det värsta som kan hända?” – det gäller att undvika att tolka de reflekterande och spekulerande svaren på sådana frågor som fakta. Det ansvaret vilar såväl på journalister som på oss som mediekonsumenter.

3) Specifika exempel ställs mot generell statistik. En mycket vanlig retorisk form är att använda specifika undantag som motargument mot generell statistik. Vår hjärna och vårt sätt att forma uppfattningar älskar det konkreta och specifika, samtidigt som det har svårt för det abstrakta. Exemplet just nu är att den statistiska genomsnittsåldern för de som avlider av COVID-19 är hög (olika siffror förekommer, men 80+ år är den vanligaste) vilket ofta citeras. Men vad händer med dig och dina tankar när du får läsa en story om att en 29-årig kvinna avlidit? Det konkreta exemplet trumfar många gånger den generella, abstrakta.

Sammantaget är det så att retoriken (det sätt som information presenteras på) påverkar i mycket hög grad vårt sätt att se på frågor – i vissa fall kanske t o m mer än själva det faktamässiga innehållet i informationen. Precis som man måste vara medveten om att det förekommer desinformation, felaktiga rykten och rena lögner behöver man också vara medveten om hur den retoriska presentationen påverkar för att kunna fatta informerade beslut eller bilda mogna uppfattningar och åsikter.

Lennart Håkansson, seniorkonsult BCW

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.