Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

Blir vi lyckliga eller olyckliga av sociala medier?

Det är inte sociala medier i sig som får oss att må dåligt, utan sättet vi använder dem. Det skriver Resumés bloggare och Digitalsnack-vd:n Cecilia Victoria Kärrberg.

Publicerad: 28 april 2022, 10:57

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Cecilia Victoria Kärrberg driver sociala medier-byrån och podcasten Digitalsnack.


Sociala medier skulle kunna vara ett sätt att få oss att må bra. Men på det sättet de är designande i dag så är nettoeffekten negativ.

Så svarade hjärnforskaren Sissela Nutley på min fråga. Våra urgamla hjärnor i kombination med modern teknik och manipulationsdesign har svårt att hantera det vi ser i sociala mediekanaler.

Ohälsa bland unga – sociala mediers fel?

Ohälsan bland unga ökar. Framförallt finns varningar att unga tjejer påverkas starkt av kroppsideal samt att alltid vara uppkopplade. Unga tillbringar mer till på sociala medier än de vill. Flera larm har kommit senaste åren. Allt från att TikTok får unga tjejer att utveckla tics till depression.

”Min pappa kunde lära mig att cykla. Men inte hur Facebook fungerar.”

Citatet är mitt eget och visar på ett föränderligt kunskapsutbyte. Unga har fått uppfostra sig själva i digitala kanaler. Nu kommer baksmällan. Hjärnan formar sig efter den miljön den utsätts för. Studier visar exempelvis att använda sociala medier mer än två timmar per dag har en negativ påverkan på hälsa och hjärna.

Vi behöver hjärnvila, säger Sissela.

Hennes egna metoder för psykisk hälsa är att låta sociala medier vila till efter frukost. Samt att några timmar innan läggdags lägga mobilen åt sidan. Inga mobiler laddas i sovrummen.

Forskning tar tid

Många vill veta hur sociala medier påverkar oss. Flera försöker förstå och forska fram pålitliga resultat. Men forskning tar tid. Så lång tid i denna värld att när mönster kunnat påvisas har andra sociala mediekanaler etablerat sig med helt andra målgrupper och nya beteenden.

Därför görs mindre studier för att försöka få fram mönster eller signaler hur sociala medier påverkar oss. Frågan är om vi alltid kommer veta försent för att göra något?

Vems är ansvaret?

Mycket fokus ligger just nu på plattformarna att ta ett större ansvar. Senast kring dark patterns. Men mer utbildning behövs, mer ansvar på individnivå samt att prata mer öppet om sociala mediers påverkan.

I ett beroende är det svårt att inse att man är just där. Därför behöver vi hjälpas åt att bryta mönster. Men också förstå vilka triggers vi reagerar på. Kanske stänga av alla pushnotiser för sociala medier. Lägga undan telefonen i ett annat rum. Sätta larm när du får ta en ”social medier-paus” för att kolla dina flöden.

Vi bär alla ett ansvar för att förbättra psykisk ohälsa. Om det så är att påverka social medier-kanalerna att ta sitt ansvar, att justera triggers på sin egen telefon eller sätta upp regler för att främja vår hälsa.

Cecilia Victoria Kärrberg, vd, Digitalsnack

 

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.