Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

Byrå-vdn om delägarskap: ”99 procent tackar nej för att de vill vara fria”

Publicerad: 4 juni 2021, 08:25

Magnus Tengby, vd på Valentin Experience, bjuder på dyra råd för hen som funderar på att bli delägare i en byrå. ”Kan det bli en bra affär? Yes, om man jobbar hårt!”


Ämnen i artikeln:

Magnus TengbyValentin Experience

Det vanligaste sättet att bli delägare är nog att man går ihop ett gäng personer som gillar och kompletterar varandra och startar en reklambyrå. Då blir man delägare utan att egentligen investera några större pengar förutom aktiekapitalet på 100.000:-. Man kämpar på och försöker hålla nere delägarnas löner så mycket det bara går, allt för att få fart på bolaget så att det så småningom blir lönsamt och det kan göras några skattemässigt vettiga utdelningar som någorlunda kompenserar det hårda arbete man har lagt ner.

Ett annat sätt att bli delägare är ju att köpa in sig i en redan befintlig byrå. Vilket är mycket mer ovanligt, skulle jag vilja påstå. Går den byrån bra blir det ganska dyrt att köpa in sig då priset på aktierna måste avspegla sig i värderingen av bolaget. Allt annat kommer Skatteverket ha synpunkter på. Att investera med sina egna pengar och köpa in sig i en lönsam byrå, till en relevant värdering, är ju en ganska stor grej för en vanlig, ekonomiskt dödlig person. Man tar också en relativt stor risk i en bransch som är i stor omvandling. Men om vi ponerar att byrån fortsätter att gå bra så borde man kunna kan räkna hem sin investering på 4-6 år om bolaget gör hyfsat vettiga och sunda aktieutdelningar till ägarna.

Köper man in sig i en byrå som går ganska knackigt kan man nog få sina aktier till ett relativt lågt pris, eller i många fall, väldigt lågt. Men som aktieägare tar man då också en ganska hög risk samt får ett stort ansvar gentemot personal, hyresvärd, banker och leverantörer. Man kan också tvingas skjuta till mer av sina egna pengar i ett aktieägartillskott för att undvika att bolaget kommer på obestånd. Det kan bli en svettig ekvation om man också skall kunna klara av att betala bostadslån och andra livsviktiga saker. Jag tror att dagens unga mycket hellre investerar sina pengar i sitt boende än att köpa in sig i en bransch som är ganska shaky. När jag sitter i anställningsintervjuer med unga duktiga arbetssökande brukar jag säga ”Här på Valentin kan man gå hur långt som helst, bara man är nyfiken och engagerad. Du kan till och med bli delägare om du vill.”

Typ 99 % av dessa svarar ”Jag vill absolut inte bli delägare och binda upp mig. Jag vill vara fri.”

Och detta resonemang köper jag. Jag tror att det eventuellt kan börja rycka lite i delägartarmen när man kommer upp i närmar sig 40 år och livet har satt sig lite.

När jag fick köpa in mig för första gången i Valentin & Byhr, typ 2005, så var det till en ganska låg värdering men som revisorerna ändå godkände. De gamla ägarna var schyssta i sin värdering för de ville ha med mig på tåget. Men för mig var det ändå ganska mycket pengar. På den tiden tänkte jag inte med min ekonomiska hjärnhalva utan jag ville bara bli partner och gick helt på mitt hjärta.

Att bli delägare var viktigt för mig. Då var det på riktigt liksom. Och det stod PARTNER på visitkortet. Det var nästan overkligt stort. Men det var andra tider för reklambyråer och reklamare i början på

2000-talet. Vi trodde vi var osårbara. Vilket vi senare märkte att vi inte var…

Vad krävs för att bli delägare?

Ibland får jag höra ”Jag är ju byråns bästa copy och jag skulle gärna vilja bli delägare?” Och visst kan det ibland vara smart att ”låsa in” en person med spetskompetens i ett aktieavtal då hen är viktig för byråns erbjudande, men kompetenser är sällan oersättliga.

Mitt svar på den frågan är alltid ”Du är anställd här på byrån för att du är en grym copy och du har en lön därefter. Vad mer än din yrkesroll kan du tillföra byrån som delägare?”

Förutom att en delägare bör vara duktig i sin yrkesroll så tycker jag också de måste brinna för att göra bra affärer. De skall även vara ett föredöme för personalen samt vara en bra ambassadör för byrån. Man skall också tänka på att vara delägare kommer att medföra många tuffa beslut för byråns bästa. Och det kan vara extra jobbigt när detta berör dina medarbetare och vänner.

Ett ganska stort ansvar med andra ord. Jag vill ha delägare som har ett drivet affärsmannaskap. Inte delägare som tror att de köper sig i en trygg plats för framtiden. För reklambyråbranschen är inte speciellt trygg.

Är ett brett ägande med många delägare en genväg till en bättre företagskultur?

Jag tror inte att det hänger på antalet delägare utan mer på samsynen på vad man vill åstadkomma. Ett stort antal delägare med olika agendor kan snarare sabotera företagskulturen då många blandar ihop vad det innebär att ha sin givna yrkesroll, vara delägare eller vara en person i ledningen av byrån. Detta kan bli hur rörigt som helst, speciellt för de övriga i personalen. Det viktiga är att delägarna har samma vision om hur man skall driva sitt företag för att få det framgångsrikt. Då spelar det mindre roll om det är få eller många delägare. Tricket med en bra företagskultur är att alla anställda skall känna ett stort ansvar för byrån, kunderna och sina kolleger, oavsett om de är delägare eller ej. Då har man lyckats med sin företagskultur.

Om jag ångrar att jag gick in som delägare i Valentin för tusen år sedan? Inte en sekund!

Om jag vill ha fler hungriga delägare i Valentin Experience? Ja, gärna!

Kan det bli en bra affär? Yes, om man jobbar hårt!

Magnus Tengby, vd, Valentin Experience

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.