Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag04.03.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

Clubhouse – helvetet på jorden eller framtidens stora sociala nätverk?

Publicerad: 1 Februari 2021, 15:50

Casper Törnblom

Foto: Montage

Den interaktiva och ljudbaserade appen Clubhouse har på kort tid fått miljoner användare, en värdering på 8,3 miljarder kronor och lockat personer som Oprah, Elon Musk, Drake och Daniel Ek. Men kommer den slå och vad är egentligen storheten? Casper Törnblom, partner på kommunikationsbyrån 500 gör ett försök att reda ut förutsättningarna.


Ämnen i artikeln:

Sociala medierTikTok

Vare sig du vill eller inte kommer du de kommande veckorna finna dig i samtal om Clubhouse, därför tänker jag att det är det lika bra att vi reder ut ett och annat i ett försök att göra det till en plats som faktiskt går att vara på.

Clubhouse, som lanserades i april i USA har den senaste veckan fått sitt stora genombrott i Sverige, men också internationellt. Plattformen är ljudbaserad och går ut på att delta, antingen aktivt eller passivt, i samtal om allt mellan himmel och jord, som talare, eller publik, beroende på rummets storlek och hur man vill bidra.

På svenska Clubhouse råder fortfarande stor förvirring, och många som fått testa hatar det. Det är Linkedin fast med ljud, det är ett dygnet-runt-pågående Almedalsmingel, det är helvetet på jorden. Så låt oss börja där, i denna helt sanna men inte heltäckande betraktelse.

För två veckor sen hade jag aldrig hört talat om fenomenet när en inbjudan från Digge Zetterberg Odh ramlade in på sms. Jag skapade ett konto och efter två sekunder var jag i vad som innan Clubhouse skulle ha beskrivits som ett konferenssamtal, men nu kallas ett ”rum”, med Digge, David Borg och David Orlic. Som den spåman han är spådde Orlic att Clubhouse kommer att bli det dominerande sociala nätverket på 2020-talet och pratade om det enorma skiftet från att scrolla i flöden till att konsumera ljud.

Jag, Digge och Borg var skeptiska, eventuellt hånande, även om oron över att han som vanligt får rätt till slut fanns där. Att hoppa mellan de olika rummen var en närmast kafkaesk upplevelse. Det var verkligen det sämsta av Linkedin, dvs allt, blandat med uppblåsta egon, självhjälpstips och grow-your-Instagram-audience-rum.

På svenska Clubhouse var de professionella nätverkarna på plats och fördärvade samtalen med sin positiva energi direkt. Men det fanns också något annat, bortom det vita Clubhouse får man nog säga, som var lustfyllt, roligt och oväntat.

Rum ofta utan agenda och vars syfte fick växa fram utifrån samtalen, 20-talets Heta Linjen men med moderatorer som ofta leder samtalen med kvicka, roliga och fyndiga kommentarer. Utrullningen av appen skedde i USA till en början mot det afroamerikanska communityt, inte minst inom nöjesindustrin och musikbranschen, och det har sett liknande ut i Sverige, en grupp som haft appen i några månader och fyllt den med mening. I början av året skrev Salvador Rodriguez på CNBC artikeln ”How Black users are saving Clubhouse from becoming a drab hangout for tech bros” och inget kunde stämma bättre med hur det ser ut även i Sverige.

De två världar som vuxit fram i USA gör det nu även i Sverige. Den unga, medvetna, gränslösa och humordrivna delen är primärt skapad och pådriven av svenska icke-vita, och den vuxna och bitvis stela tyckonomin drivs av 40+are som brinner för kunskapsdelning, bekräftelse och självförverkligande. Clubhouses framgång kommer inte vara beroende av en av de här världarna, utan av de som lyckas hantera dem båda.

Vill man förstå 20-talets stora skifte, från text till ljud, från opersonligt till personligt och från exkluderande till inkluderande, behöver man förstå och följa utvecklingen på Clubhouse. För första gången får vi nu ta del av vår tids fixidoler på ett personligt, uppriktigt och hudlöst sätt.

Oavsett om det är att lyssna in när Daniel Ek recenserar en bok han nyligen läst för en amerikansk kollega, att i det dagligt återkommande Lunchrummet prata om allt som faller rummet in med personer som Amie Bramme Sey, Oscar Zia och Haisam Mohammed eller att som i morse, lyssna på Elon Musk berätta om sin syn på att skicka sina barn till Mars, UFO:s eventuella existens och varför han alltid varit galen på Twitter.

Samtalet med Elon Musk kommer också att ses som ett avgörande erkännande av Clubhouse som format och dess potential. För när formatet är som bäst händer den oväntade och oplanerade i interaktionen mitt i ett någorlunda uppstyrt format. Imorse hände det när intervjun med Elon Musk plötsligt tog en oväntad vändning då Vladimir Tenev, vd för Robinhood och förra veckans mest omskrivna samtalsämne, dök upp i publiken och lyftes in i samtalet. 

Plötsligt skedde ett skifte i intervjuperson där Elon nu var den som grillade Vladmir och efter ett mediokert svar på en kritisk fråga undrade om han var hållen gisslan eller hade en pistol mot sitt huvud. 

Nu blir det spännande att se växelverkan mellan de här världarna i Sverige, där den vuxna världens framgång kommer vara helt beroende av hur väl den unga lyckas. Den vuxna kommer behöva erbjuda spännande och strukturerade format med hög självdistans och intressanta talare medan den unga kommer fortsätta göra precis tvärtom. I slutändan är det, som alltid, upp till de roliga, smarta och unga att avkunna domen om vad som är värt att lägga sin tid på. Ett dynamiskt kaleidoskop av underhållande och spännande samtal, eller en pinsam professionell nätverksapp för socialt utsvultna karriärister.

Casper Törnblom

konsult och partner, kommunikationsbyrån 500

Ämnen i artikeln:

Sociala medierTikTok

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.