Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag27.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

Därför gynnar beteendevetenskapen Donald Trump

Publicerad: 6 November 2020, 08:21

Presidentkandidaten Joe Biden har i skrivande stund 253 elektorer i valet, att jämföra med Donald Trumps 213. 270 elektorer krävs för att vinna.

Foto: Gage Skidmore

Beteendevetenskapen ger Donald Trump en fördel i årets presidentval. ”Det finns vetenskapligt stöd för att även människor favoriserar situationer vi är bekanta med, oavsett om vi tycker om dem eller inte”, skriver Beate Undén i veckans Beteendebank.


Ämnen i artikeln:

RodolfoPresidentvalet 2020Beteendebanken

När den här texten skrivs har det amerikanska valet fortfarande inte avgjorts. Vi vet ännu inte om USA:s väljare kommer behålla Donald Trump i fyra år till eller satsa på utmanaren Joe Biden. Som vanligt i osäkra tider har börsen varit skakig på sistone i reaktion mot det ovissa utfallet av valet. Det sägs ofta, åtminstone på kort sikt, att finansmarknaden tjänar på kontinuitet, säkerhet och att saker fortsätter som de gjort. I det här fallet skulle det innebära fyra år till med Trump. Föredrar människor på samma sätt som marknaden säkerhet framför osäkerhet och kan i så fall beteendevetenskapen göra några antaganden om valets utkomst? Det finns vetenskapligt stöd för att även människor favoriserar situationer vi är bekanta med, oavsett om vi tycker om dem eller inte. 

Vad säger forskningen?
Tvetydighetseffekten innebär att vi systematiskt ogillar alternativ som har ett osäkert utfall och som vi saknar fullständig information om. Redan på 1960-talet påvisade ekonomen Daniel Ellsberg effekten genom ett tankeexperiment. Föreställ dig en burk med 90 kulor inuti. 30 av kulorna är röda och resten är en okänd mix av svarta och gula kulor. Du får sedan ta ställning till om du vill satsa på att dra en röd eller en gul kula. Om du drar en kula av den färg du valt vinner du 100 USD, men om du drar någon av de andra vinner du ingenting. Att satsa på en röd kula garanterar alltså en tredjedels chans att vinna 100 USD medan utgången om du väljer gul kula är osäker eftersom du inte vet hur stor del av kulorna som har den färgen. Kanske är det färre än 30, men kanske är det fler. Som tvetydighetsteorin förutsäger satsar de allra flesta på den röda kulan, helt enkelt eftersom de saknar information om sannolikheten att få en gul kula. 

Det är så klart bra att vi försöker riskminimera genom att välja säkrare alternativ. Vår aversion mot tvetydighet och osäkerhet får oss i bästa fall att uppsöka mer information innan vi fattar ett beslut. Men än oftare får den här effekten oss troligtvis att bete oss ologiskt. Verkligheten är sällan så uppdelad som i experimentet här och oavsett vad vi väljer finns det oftast ett element av osäkerhet, även om det ena valet ramas in som ett beprövat och säkrare kort. 

Och vad betyder det?
Av de 45 presidenter som USA haft är det bara tio som inte blivit återvalda när de ställt upp för en andra mandatperiod. Människor föredrar generellt medelmåttiga eller till och med kontroversiella alternativ framför de som saknar track record. I förlängningen innebär det här att människans grundläggande politiska läggning är konservatism snarare än progressivitet. Såväl basinkomst som aktiv dödshjälp är politik som mycket väl skulle kunna vara bättre än den vi redan har. Eller sämre – det vet vi inte. Men bara på grund av att förslagen inte har prövats ännu tenderar de diskvalificeras av de flesta, särskilt om deras osäkra utfall lyfts fram i debatten. Det är viktigt att ge alla möjligheter samma tyngd, och inte låta enbart det faktum att vissa av dem ännu är oprövade styra vårt beslutsfattande på ett snedvridet sätt. Om vi inte gör det hänfaller vi åt omedveten och reflexmässig konservatism, vare sig valet gäller presidenter eller nylanserade produkter. 

Källor:
Ellsberg, D. (1961). Risk, ambiguity, and the Savage axioms. The quarterly journal of economics, 643-669.

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.