Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

De är mest framgångsrika och samtidigt mest olyckliga i världen

Publicerad: 14 oktober 2021, 11:41

Britten Bradly Sinden var en besviken silvermedaljör i Taekwando vid sommarens OS i Toyko.

Att hamna längst ned på prispallen innebär inte nödvändigtvis att du kommer hem med störst besvikelse. I veckans beteendebank har Rodolfos Beate Undén tittat närmare på en studie över medaljörerna vid de olympiska spelen.


Ämnen i artikeln:

RodolfoBeteendebanken

Har du någonsin missat tåget och tänkt, ”Om jag bara gått mot det där röda ljuset hade jag hunnit”? Då är du bekant med så kallat kontrafaktiskt tänkande – fantasier om vad som hade kunnat ske. Hur nöjda vi är med en situation är så klart beroende av våra förväntningar och jämförelser med andra. Men ännu tydligare verkar tankarna om en möjlig parallell verklighet avgöra om vi är nöjda eller inte. Ett sammanhang med enormt höga insatser och utrymme för ”what if?”-tankar är idrottsvärlden. Därför genomfördes en studie för att undersöka hur kontrafaktiskt tänkande påverkar hur nöjda vi blir. 

 

Vad säger forskningen?

Forskarna utgick från inspelat material från 1992 års sommar-OS i Barcelona. Både intervjuerna som görs precis efter tävling och själva prisceremonierna visades för ett gäng studiedeltagare. Deras uppgift var att bedöma ansiktsuttrycken hos guld-, silver- och bronsmedaljörer. Den tiogradiga skalan gick från vånda till extatisk lycka och syftet var alltså att avgöra vem i rangordningen som verkade lyckligast. Gladast var så klart vinnarna. Men medan bronsmedaljörerna i snitt scorade en munter 7:a fick de som vann silver bara en femma på den tiogradiga skalan och såg alltså dystrare ut – trots att de presterat bättre. 

Studiedeltagarna fick också bedöma om idrottarnas ansiktsuttryck utstrålade ”Jag lyckades åtminstone…” eller ”Jag lyckades nästan…” Alltså hur mycket de verkade tänka på att de nästan vunnit guld eller att de nästan inte fått någon prispall alls. Precis som förväntat bedömdes silvermedaljörerna mer upptagna av ”Jag lyckades nästan…”-tankar och betonade att de misslyckats med att ta guldet. Forskarna intervjuade även ett hundratal andra- och tredjepristagare på amatörnivå och upptäckte att silvermedaljörerna upplevde mer ånger och tankar på vad som hade kunnat bli, än vad bronsmedaljörerna gjorde.

Och vad betyder det?

Trots att de presterar bättre, är de idrottare som kommer på andra plats mindre nöjda och glada än bronsmedaljörerna. Sambandet kan troligtvis överföras till andra situationer, som att bli befordrad eller vinna en pitch. Att vara högpresterande ger såklart en massa fördelar, som pengar, självförtroende och erkännande från andra. Men att vara just näst bäst är inte så härligt som det objektivt sett borde vara.


Beate Undén, beteetendevetare Rodolfo

Källor 

Medvec, V. H., Madey, S. F., & Gilovich, T. (1995). When less is more: counterfactual thinking and satisfaction among Olympic medalists. Journal of Personality and Social Psychology, 69(4), 603-610.

Ämnen i artikeln:

RodolfoBeteendebanken

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.