Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

Den vetenskapliga anledningen till att folk – även du – är så konstiga

Publicerad: 7 oktober 2021, 13:29

Foto: Noel Hendrickson

I veckans beteendebank har Rodolfos beteendevetare Beate Undén tittat på hur kognitiv dissonans kan påverka våra köpbeslut.


Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

Kognitiv dissonans, ett begrepp som myntades på 1950-talet, beskriver obehaget vi känner när vi har tankar eller utför beteenden som är varandra motstridiga. Att röka till exempel, står i motsättning till vetskapen att rökning är hälsofarligt, vilket skapar dissonans. Rökaren måste antingen sluta rökare eller, desto mer sannolikt, rättfärdiga sitt beteende (typ ”Rökning är min enda last!, Det hjälper mig att hålla vikten” och så vidare). I sin essens handlar teorin om hur vi hela tiden omedvetet strävar efter att skapa ordning bland motstridiga idéer vi har för att kunna leva liv som, åtminstone i våra egna ögon, framstår som meningsfulla och logiska. Men kognitiv dissonans gör också att vi är djupt ovilliga att ändra uppfattning, även när verkligheten är full av bevis som utmanar oss och våra åsikter. 

Vad säger forskningen?
Teorin om kognitiv dissonans har till dags dato inspirerat mer än 3000 experiment. Ett av de lustigare kretsar kring en diskussionsgrupp. Försöket gick, i alla fall officiellt sett, ut på att rekrytera deltagare till en samtalsgrupp om sex. Inträdesprovet var att inte bli generad alltför lätt, eftersom det skulle göra att de laddade samtalen avstannade. Av den anledningen fick deltagarna läsa upp en rad obscena ord, till exempel ”knulla” och ”kuk.” Försöksledaren läste också upp stycken ur två väldigt utförliga sexnoveller. Efter den pinsamma initieringsriten fick försökspersonerna lyssna på ett inspelat samtal mellan de övriga påstådda deltagarna, ett samtal som avsiktligen var både långtråkigt, torrt och banalt. Gruppens medlemmar påbörjade meningar utan att avsluta dem och förde ett allmänt ointressant och märkligt samtal, allt för att ge studiedeltagarna ett så negativt intryck av gruppen som möjligt. I en enkät fick försökspersonerna sedan bedöma hur de upplevt samtalsgruppen, till exempel hur intressant och intelligent de tyckte diskussionen varit. Resultatet av enkäten bekräftade tydligt teorin om kognitiv dissonans. Deltagarna som gått igenom den smärtsamt generande antagningsprocessen tyckte betydligt bättre om samtalsgruppen än kontrollgruppen som inte behövt anstränga sig för att delta. 

Och vad betyder det?
Att stå ut med en jobbig situation för att nå ett resultat som visar sig vara ett plågsamt slöseri med tid skapar kognitiv dissonans. Vi tänker, ”Jag är smart – hur hamnade jag i den här meningslösa gruppen?” För att minska på dissonansen försvarade deltagarna i experimentet omedvetet den uppenbart negativa upplevelsen och klamrade sig fast vid de delar som trots allt kändes intressanta. Deltagarna i kontrollgruppen däremot kunde behålla sin objektiva bild eftersom de inte investerat varken tid eller känslor, i det här fallet genans, och därför inte hade någon mental obalans att reducera. Dissonans är som mest kraftfull när den slår mot och utmanar vår självuppfattning som smarta, etiska eller snälla människor. I samma stund som vi fattar ett beslut – att köpa en produkt, rösta på ett parti eller välja att inte använda munskydd – kommer vi börja rättfärdiga vår ståndpunkt och stänga oss för alla argument som talar för alternativet. 

Källor: Aronson, E., & Mills, J. (1959). The effect of severity of initiation on liking for a group. The Journal of Abnormal and Social Psychology, 59(2), 177.

Beate Undén, beteendevetare Rodolfo.

Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.