Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

Det är dags att kartlägga hela ert sociala avtryck

Publicerad: 8 februari 2022, 09:21

Mikael Botnen Diamant, Futerra

Trots att frågorna borde vara affärskritiska uppfyller endast en procent av världens största företag en hygiennivå när det kommer till mänskliga rättigheter, representation, schyst lönesättning och etiskt agerande. Futerras Mikael Botnen Diamant uppmanar bolag att kartlägga det sociala avtrycket innan kommande regleringar.


Ämnen i artikeln:

FuterraHållbarhetNyheter

Vad är egentligen social hållbarhet? Ja, inte är det bara en kampanj gjord av en normkritisk art director eller ett välgörenhetsprojekt med en barnrättsorganisation i alla fall. Det är verkligen inte endast svarta inlägg i sociala kanaler för att backa BLM. Social hållbarhet handlar framförallt om att skapa förändringen: som att tillgodose individers behov och rättigheter. Det betyder rättvisa arbetsförhållanden, lönesättning och så vidare. På den egna arbetsplatsen så klart - men även i ens produktions- och leverantörsled. Det handlar om den impact ett företag har i den kontext där de verkar och har sin verksamhet och produktion. Social hållbarhet innefattar också representation i styrelserummet, ledningsgruppen, bland medarbetarna och faktiskt också på kundsidan. Vem producerar vi vår vara/tjänst för? Hur påverkar den människor nu och i framtiden? Har den negativa effekten kopplat till exempelvis psykosocial hälsa?

Fler och fler företag blir allt bättre på att förstå, hantera och kommunicera sitt ekologiska avtryck. Likaså börjar företag att förstå, agera på och kommunicera ansvarsfrågor kopplat till bland annat transparens, skattefrågor och korruption. Men de sociala frågorna har halkat efter. World Benching Alliance har tagit fram 18 indikatorer på social hållbarhet och utvärderat 1000 av världens mest inflytelserika företag i 68 länder, varav sju i Sverige. Endast en procent av dem uppfyller vad som kan ses som hygiennivå gällande frågor om mänskliga rättigheter, representation, schyst lönesättning och etiskt agerande. Jag repeterar, en procent. Intressant är att börsnoterade presterade bättre än till exempel statligt ägda vilket är skrämmande med tanke på att de flesta stater på denna planet har skrivit under Parisavtalet. Hur är det möjligt att inte statliga företag ligger i framkant och är flaggbärare? Trots att företag pratar om att de respekterar de mänskliga rättigheterna var det endast sju procent som levde upp till de tre uppställda kraven. Medan hela 78 procent missade att nå upp till ett enda av de tre.  

Nu skruvas kraven upp ytterligare: inom kort kommer EU:s taxonomi förstärkas till att också reglera sociala hållbarhetsfrågor där företag kommer att tvingas göra en due diligence (en företagsbesiktning) när det gäller mänskliga rättigheter, inte bara ”innanför företagets grindar”, utan även hela vägen ner i leverantörs- och produktionsled (Scope 3). I takt med detta ökar trycket på företag att skapa sig kontroll över sitt sociala ”avtryck” i hela värdekedjan. Men den typen av regleringar ska inte bara ses som en börda, utan bidrar till en tydligare spelplan och – om det görs på rätt sätt – skapar otroliga affärsmöjligheter. Det ovan nämnda trycket kommer nämligen inte endast från nya regleringar. Det kommer även från exempelvis kunder, investerare, medier och den så kallade ”talangen” som alla företag vill locka till sig. Dessa intressenter kan ses som jobbiga kravställare. Eller så tar ni dessa i handen och tar hjälp av dem att bygga framtida affärsmodeller som bygger på en värdegrund som era intressenter vill vara en del av. 

Sociala frågor handlar inte om välgörenhet. Eller marknadsföring. Eller om en arbetsgivarvarumärkesfråga. Social hållbarhet handlar inte om moral eller en god gärning. Istället behöver vi hantera området på samma sätt som ekologiska- och ansvarsfrågor; nämligen affärskritiska delar av ens kärnverksamhet som bör ses som vilken framtida investering som helst. Det handlar om riskhantering och affärsutveckling. Därför är det väl oerhört märkligt att bara en procent av företag uppfyller de grundläggande kraven på mänskliga rättigheter? 

Nu när de flesta företag kan hantera sitt ekologiska avtryck är det dags att ta steget vidare till det sociala avtrycket och det gör ni genom att sätta sociala hållbarhetsfrågor i er kärnverksamhet. Så om du är marknadschef, kommunikationschef eller HR-chef: grabba tag i hållbarhetschefen och vd. Det är dags att kartlägga hela ert sociala avtryck. Lika bra att vara steget före regleringarna. Behöver ni hjälp på traven så kommer mina tips här:

1) Var nyfiken, kartlägg vilka sociala hållbarhetsfrågor som relaterar till ditt företag och börja ”äga” frågan internt (skapa en gemensam förståelse, genom t. ex. internutbildningar).  

2) Bygg organisation som har (representativ) kompetens och mandat att hantera frågan.  

3) Sätt mål och följ upp på social hållbarhet. Sätt mål och hantera dem som core-biz, där finansiella (de hårda) och icke-finansiella mål (de s.k. mjuka frågorna) smälter samman och där målkonflikter undviks.  

4) Mät social hållbarhet – det som mäts, det genomförs ofta. Vill ni mäta representation kan ni göra som exempelvis Nike och sätta upp mål på mångfald. Ska ni mäta rättighetsfrågor i er textilfabrik bör ni sätta mål som bygger på att ”alla ska ha rätt till XX, YY och ZZ innan år 2030”. 

5) Kommunicera om ert arbete! Men var transparent och ärlig. Vad är vår ambition, hur långt har vi nått, vad har vi kvar osv? Sluta peoplewasha genom att endast prata representation i kommunikationen. Gör det på riktigt, för tusan. 

Mikael Botnen Diamant 

strategy director på Futerra och medförfattare till Hållbariseringen. 

 

Ämnen i artikeln:

FuterraHållbarhetNyheter

Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.