tisdag6 juni

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

Det är för lite Luther över Löfven

Publicerad: 27 mars 2017, 14:08

Björn Rietz är krönikör i Resumé.

Martin Luther gillade att ta en bira, dansa och avla barn. Av övertygelse ifrågasatte han det som internt ansågs heligt. Var finns den politikern i dag?, undrar Björn Rietz.

Ämnen i artikeln:

Björn RietzStefan Löfven

FT

Fredrik Thambert


Bevistade en författarträff där kulturjournalisten/författaren Per Svensson samtalade kring sin nyutgivna bok om Martin Luther "Frihet, jämlikhet, reformation, 500 år med Luther". Vår uppfattning om Luther är en vantolkning, sannolikt iscensatt och regisserad av staten under Gustav Vasas tid. Makten var i behov av att kontrollera befolkningen vilket var mödosamt med tanke på rikets geografi. Det fanns inte knektar nog att se till att pöbeln höll sig på mattan. Men man kunde skrämmas med en sträng, dömande Gud som skulle låta dig brinna i helvetet om du inte uppförde dig. Så staten kapade reformationen, omformulerade budskapet och såg till att de böcker som börjat tryckas inte innehöll några villoläror. Den som till äventyrs presenterade andra tankar stämplades som falsk profet, precis som också den katolska kyrkan fortsatte göra med fritänkare som hävdade tokigheter som att jorden var rund och kretsade runt solen.

Per Svensson kommer till den högst trovärda slutsatsen att vi förmodligen har reformationen att tacka för de demokratiska, tillåtande och därför så framgångsrika samhällen som norra Europa, Skandinavien och Storbritannien utgör (senare även USA). Martin Luther var en livsbejakare med sin tids mått mätt. Han ansåg det fel att inte unna sig av de gåvor Herren försett människan med – sexualiteten, musiken och vinet. Han var munken som gifte sig med en nunna och fick flera barn (efter att de delat på några stop öl, kan man ana). Jo, faktiskt. Att ha en luther på axeln borde betyda något annat än att vara asketisk och disciplinerad.

Reformationer är sprungna ur nödvändigheten. De frigör kraft. I stort som i smått. Likt alla omställningar är de smärtsamma och kräver sina offer. Samtidigt är de renande. Ibland måste de också få vara långsamma. En iransk professor i filosofi, tillika min taxichaffis hem häromkvällen, menar att Mellanöstern är 400 år efter oss i utveckling. "Tid och tålamod är allt som krävs, sedan följer insikten och förståelsen med, kanske om 100 år." Islam väntar fortfarande på sin reformation. En väntan de delar med socialdemokratin.

För länge sedan arbetade jag som kypare på ett maffigt konferenshotell i Stenungsund. Just den här kvällen skulle PG Gyllenhammar presentera nästa generation Volvo. PG:s nasala göteborgska ringer fortfarande i mina öron: "240-modellen har tjänat oss väl, men omvärlden kräver en ny sorts bil, ladies & gentlemen, här är Volvo 760!".

När Stefan Löfven säger "Den svenska modellen har tjänat oss väl", väntar man liksom på nästa sats. En fortsättning som man trodde skulle lyda: "men nu behöver vi nya modeller och verktyg eftersom världen har förändrats något ofattbart genom globaliseringen, vare sig vi tycker om det eller ej. Det svenska folket har inte valt oss för att hylla det som varit. De har valt oss för lösa det som kommer. Världen står inte still. Vi har lyckats anpassa oss förr, kalibrera om. Om det är något det innebär att vara svensk, så är det att nyktert identifiera problemen och lösa dem med långsiktig, välgrundad strategi. Det kan låta lite trist, jo, men att leda ett land in i en ny tid är inget lustigkurregöra."

Men det säger inte Stefan, kanske tänker han det, kanske tänker någon annan partivän det, men vem törs? Den svenska modellen har tvivelsutan tjänat oss väl. Liksom telefaxen, Televerket och Televinken och Volvo 240. Samma sak med fossila bränslen. Kol, olja och gas – tack för att ni fört utvecklingen framåt, guys, men ni är snart lika mycket historia som Per Albin. Inget progressivt samhälle är, till skillnad från en Volvo, utrustat med en backväxel.

Björn Rietz
Copywriter på RIETZ och krönikör i Resumé.

Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev