Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

Det är holländarnas fel att tillväxtbolagen backar

Publicerad: 24 november 2022, 12:30

De stressade finansiärerna som vill ha avkastning på sina investeringar har missat hela poängen. För startups är inte skapade för att tjäna pengar, skriver Resumés bloggare Håkan Olofsson.

Ämnen i artikeln:

NyheterStartups

HO

Håkan Olofsson


Någon gång runt Black Friday år 1636 uppstod historiens första finansbubbla när holländarna trodde tulpanlökar var värda sin vikt i guld. 1956 skapade matematikern Edsger Dijkstra algoritmen för den kortaste sträckan mellan två noder när han behövde ta sig från Rotterdam till Groningen. 1991 utvecklade Nic Hayes från Amsterdam en standard för trådlöst internet.

Med andra ord är det holländarnas fel att många tillväxtbolag fått det kämpigt (Amsterdam och Rotterdam ligger i Holland, Groningen i Nederländerna).

Tillväxtbolagens affärsmodeller har ofta just dessa tre element gemensamt: wi-fi, smarta algoritmer och drömmen om en kruka guld vid regnbågens slut.

Bråttom är det också – investerare plöjer ner pengar i nystartade bolag mot löfte om snabb tillväxt. Helst i flera länder på en gång. Nu när kredit inte längre är gratis tryter tålamodet.

Men de finansiärer som önskar avkastning på satsat kapital har missat själva poängen. Tillväxtbolag är inte skapade för att tjäna pengar – de är skapade för att växa. Allt fokus ligger på rekryteringar och etableringar. Intäkter kommer senare. Eller inte alls.

Tidningen Forbes konstaterade redan för sju år sedan att nio av tio startups misslyckas. För varje nytt bolag som sett vad andra missat, finns det nio som missat vad andra sett.

Tuffa bananer, men riskkapitalister vet att alla satsningar inte går hem. Hoppet står till bolagen som blir kvar när stridsdammet lagt sig. Möjligen hoppas man för mycket.

Överlevarna tjänar sällan pengar de heller. Däremot är de bättre på att hitta nya när de gamla har tagit slut. Här gäller det att hålla drömmar levande.

Pressen matas med nyheter om framtida samarbeten, inlämnade patent och kunder som eventuellt, kanske, möjligen, visat intresse. Lägg till ett par visionära intervjuer i affärspressen och förväntansvärdet hinner ikapp förlusterna.

Det här är nu inget konstigt. Varumärken är av naturen immateriella. Skillnaden är att metoderna som värderar vanliga varumärken inte fungerar på tillväxtbolag. Framtida inkomster, marknadsandelar och kostnader för att upprepa resan kan bara bli teoretiska.

Enklast vore att jämföra med trisslotter. Så länge ingen skrapar dem finns värdet kvar. Störst chans till vinst har de som säljer lotten vidare till någon annan. Antingen via börsen eller till en konkurrent som behöver trissa upp sitt eget värde.

I en del fall behöver man inte ens skrapa för att ana vart de barkar.

Foodora kör hem restaurangmat åt folk för under femtiolappen. Ett vanligt cykelbud från en etablerad budfirma kan inte göra det under 150 kronor. Och då pratar vi kallfrakt och inte varmhållning. I den här handeln backar alla. Inte minst restaurangerna som tvingas betala för att gästerna stannar hemma.

Eller ta bolag som placerar ut postlådor på stan. Ofta i tomma affärslokaler som blivit för dyra för vanliga butiker. Bekvämt? Absolut. Lönsamt? Inte direkt. Konkurrensen är mördande – Instabox och Budbee blöder våldsamt. Ändå värderar de sig själva till 18 miljarder.

Andra branscher som kan ligga pyrt till är förmedlingsbolag. Istället för att kapa mellanhänder, adderar de sig själva utan att tillföra särskilt mycket. Lite som en extra moms ingen frågat efter.

Här finns låneförmedlare utan lån, försäkringsbolag utan försäkringar, flygbolag utan flighter och elbolag utan el – tjänsterna de säljer produceras av andra.

Dessa producenter som byggt sina egna varumärken i decennier, är plötsligt förpassade till näringskedjans källare – från sylttillverkare till bärplockare i ett mobilsvajp. Frågan är inte om, utan när de sätter ner foten.

En detalj som ofta glöms när bolag skalas upp är hur mycket lagar skiljer sig åt mellan länder. Och hur snabbt dessa kan ändras (även inom EU). För något år sedan fanns det åtta bolag som hyrde ut elcyklar i Stockholm. Nu tillåts bara tre. I Köpenhamn inga alls.

Foodora och Instabox gav upp sina satsningar i Nederländerna. Av någon anledning tyckte holländarna att de kunde cykla själva. Vad som händer framtiden kan vi bara gissa. Risken är stor att de går samma väg som kryptokonst och kryptoförmedlare.

Allt är dock inte nattsvart. Man kan fortfarande tjäna klöver på plantor. Inte tulpaner så klart (tokfrans!) men krukväxter. En snubbe i Karlstad betalade häromåret sjutton papp för ett monstera-skott med vita fläckar.

Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev