Det säger din kost om hur du mår

Är du verkligen vad du äter?
Nyligen publicerades en rapport om specialkost framtagen av Richard Tellström, bland annat känd från SVTs Historieätarna. Den var beställd av Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond och handlade om svenska folkets olika specialkostvanor. Det har nämligen blivit mycket vanligare att beställa specialkost till större tillställningar, som fester och konferenser, och mycket pekar mot att matens roll som identitetsmarkör ligger bakom ökningen. Udda kombinationer som ”vegetarian som äter ekologiskt kött” dyker plötsligt upp, för att signalera hur vi vill ha vår måltid komponerad. Men finns det nån vetenskaplig sanning bakom den uttjatade sägningen ”du är vad du äter”?

Vad säger forskningen?
I en studie från förra året tittade ett forskarlag under ledning av psykologen Rebecca Norwood på hur olika kostvanor hänger ihop med vårt mentala mående. Deltagarna i studien sorterades baserat på sju olika kategorier: vegetarian, vegan, paleo, glutenfritt, viktminskande diet samt en grupp för övriga specifika dieter och en för inga speciella kostvanor alls. De fick sedan svara på två typer av enkäter. Den första handlade om hur de bedömde sin egen förmåga till bland allt från självkontroll till relation till mat i form av till exempel ätstörningar. Den andra delen handlade om välmående och undersökte faktorer som ångest, depression, stress och självförtroende.

Resultatet visade att vegetarianer och veganer generellt var psykiskt välmående och hade en sund relation till mat, medan de som åt glutenfritt uppvisade högre stressnivåer. Gruppen som gick på olika typer av viktminskande dieter var däremot de som mådde sämst, och hade störst problem med att hålla sig till sina dieter.

Och vad betyder det?
Relationen mellan mat och mående är alltid aktuell, och variablerna är så många att det inte alltid är tydligt vad som faktiskt påverkar och hur. Om man tittar på Norwoods studie finns det några intressanta slutsatser att dra. 

Föga förvånande är det bland de viktminskande dieterna som det sämsta måendet finns. Inte minst för att många personer med ätstörningssjukdomar återfinns i den här kategorin, men också för att övervikt ibland kan vara en följd av sämre psykiskt mående redan från början. Norwood lyfter också att viktminskningsdieter ofta tas på eget initiativ utan guidande hjälp från exempelvis sjukvård eller dietist, och att de därmed inte får förutsättningarna att lyckas. Stigmat kring övervikt bidrar också till att ytterligare komplicera situationen. Detta skulle till exempel kunna förklara varför de som levde efter paleodiet fanns i andra änden av skalan både gällande mående och motivation att hålla dieten, trots att hela 37 % av dem gjorde det av medicinska skäl. Paleoätarna var nämligen den grupp som var minst sannolik att motiveras av viktrelaterade problem. Deras orsaker berodde helt enkelt på andra, mer socialt accepterade, hälsotillstånd.

Vegetarianism och veganism är ju oftare resultatet av miljö- eller djuretiska övertygelser snarare än medicinsk nödvändighet, vilket skulle förklara varför studiedeltagarna med växtbaserade kostvanor generellt mådde bättre. Deras kostval berodde helt enkelt inte på andra omständigheter än egna beslut.

Att man däremot kan välja att se sig själv som vegetarian fast man gärna äter svenskt kött, är ett fenomen som snarare handlar om identitet och gemenskap snarare än mentalt mående. Får vi anta i alla fall. Men det ska bli spännande att se framtida studier på det fenomenet.

Källor: 

Psychology Today: What Does Your Diet Say About You?
Besöknäringens forskning- och utvecklingsfond: Har ni specialkost? – Specialkosten och hur den påverkar grupp- och konferensbokningar 

Emanuel Åström, copywriter och kreatör, Rodolfo