Håkan Olofsson: ”Det var lättare att vara smal förr men ingen vet varför”

På YouTube finns en live-konsert med Rufus Thomas från 1973. Besökarna är smala som humlestörar. Där finns också journalfilmer från andra världskriget. Ingen soldat ser ut som Rambo. Däremot som besökare på en livekonsert från 1973.

Femtio år senare pågår en strid i USA om att skrota termen BMI (Body Mass Index) då den stigmatiserar några grupper mer än andra. Exempelvis ättlingarna till besökarna på nämnda konsert.

Ja, vi har alla blivit tyngre (särskilt amerikaner). Men anledningen är inte den vi trodde.

2016 publicerades en vetenskaplig rapport i Science Direct. Forskarna hade jämfört hälsodata från 1971 till 2008. Det visade sig (precis som man trodde) att folk fick i sig mer kalorier, främst kolhydrater. Men man åt också mindre fett och tränade oftare. Märkligast var att folk med samma vanor som på sjuttiotalet vägde mer.

Varför kunde man inte riktigt förklara.

Sant är att maten blivit energitätare och portionerna större – folk äter mer socker och processat kött. Tillgängligheten har ökat. Förr stängde butikerna klockan sex, nu får man hemkört till sängdags.

Lika sant är att innehållet förändrats. Byt glykos mot fruktos och kroppen reagerar annorlunda. Kända varor har fått okända tillsatser. Innehållsförteckningen i vanliga livsmedel liknar mer bibelsidor än recept.

Men det förklarar inte varför det är svårare att hålla vikten nu än för trettio år sedan. Tjugofemåringar idag måste äta mindre och träna mer än deras föräldrar gjorde i samma ålder. Forskarna insåg att andra faktorer spelade in.

Misstankarna riktades mot flamskyddsmedel, pesticider, mikroplaster, miljögifter, bisfenol och bifenyler. Ja, det är lättare att diska teflon än gjutjärn, men på köpet får vi i oss PFAS – en ”evig” kemikalie som aldrig går ur blodet. Alla kan leda till hormonstörningar som i sin tur leder till annat.

Även antidepressiva läkemedel pekades ut. Användningen har exploderat de senaste åren. En av biverkningarna är viktökning.

Sist men inte minst kom förändringar i vår tarmflora. Om dessa påverkas av yttre faktorer, kommer också deras förmåga att bryta ner mat förändras. Exempelvis vet man inte den långsiktiga effekten av artificiella sötningsmedel. Kalorierna kanske inte är fullt så tomma som man trott.

Senare forskning bekräftar att vi påverkas av faktorer bortom vår egen kontroll. Samma utveckling har upptäckts hos andra däggdjur. Både tama och vilda.

Precis som med allergier vet vi fortfarande inte varför vissa påverkas mer. Skillnaden är att vi accepterar dessa på ett annat sätt. Ingen allergiker ombeds att skärpa sig. Ingen beskylls för bristande karaktär. Vi är bara tacksamma att vi själva slipper. En flygresa utan jordnötter går att genomföra, även om det tar emot.

Poängen är att vi borde vara snällare mot varandra. Att lyfta fram trådsmala som kroppsideal gör bara ont värre. Undervikt är fortfarande farligare för hälsan än motsatsen. Det är kanske svårt att avkräva influencers något större ansvar, däremot deras samarbetspartners.

Ska man absolut slå på trumman för något, finns ett svenskt talesätt som duger bra. Lagom är bäst.