Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

"En dövblind journalistmobb"

Publicerad: 17 september 2009, 12:07

Fem år efter att svensk-algeriern Mehdi Muhammed Ghezali flögs hem från Guantánamo sitter han på nytt bakom lås och galler i Pakistan, misstänkt för terrorism. Därför vore det ganska klädsamt om några ur den dövblinda journalistmobb träder fram, som sommaren 2004 stod på pulpeterna och dirigerade en hel presskör till Mehdi Ghezalis ära. Det skriver Anders Carlgren i en debattartikel.


Anders Carlgren. Foto: Tobias Rydergren

De får gärna försöka förklara hur de tänkte den gången. Det gäller också för de sju riksdagsledamöter som satt i Guantánamogruppens styrelse och som, med något undantag, nu gömmer sig bakom draperierna.

Efter Mehdi Ghezalis hemkomst började spektaklet med att Guantánamo¬gruppens Gösta Hultén valde ut sin gamla SKP-kompis Nils Funcke, då på DN:s ledarredaktion, som tillsammans med Ekots Fredrik Furtenbach fick göra exklusiva intervjuer med Mehdi Ghezali. Om det nu ens kunde kallas intervjuer, men exklusivt var det så det förslog.

DN-materialet var utlagt över åtta spalter och i Ekot blev det lika många minuter. Men det fanns inte en enda kritisk fråga om vad han hade haft för sig i sex olika länder innan han greps. Och snart sagt inget om talibaner eller al-Qaida. I DN presterades hela elva ord om hans syn på terrorism och de orden kom som svar på en enstavig fråga om USA. Jodå, frågan löd kärnfullt: ”USA?”
Mehdi Ghezali hade nu talat, inte talat ut. Och Gösta Hultén hade så långt lyckats med sin listiga kampanj. Men mediernas tryck var så stort att det snart fick bli en presskonferens i Örebro. Den var helt igenom riggad av Gösta Hultén, som viskande sufflerade Mehdi Ghezali bakom en skog av mikrofoner. Ombudet Peter Ahltin bröstade för sin del upp sig med stora skadeståndskrav mot USA. Kritiska frågor avbröts eller möttes med tystnad. Gösta Hultén pekade också själv ut de tv-bolag som fick göra egna intervjuer. Och därefter vispades Mehdi Ghezali tillbaka in i gömställets totala skugga.

Så vanns den dövblinda journalistmobben och hela kungariket, för nu hade Guantánamofången talat en gång till. Och en okritisk story spreds över halva jorden.
I dag, fem år senare, är det raka motsatsen. Trots att vi, helt säkert, inte vet ett smack mer än att Ghezali & Co har gripits i inbördeskrigets Pakistan med en massa dollar i fickorna, är det löpsedlar och spaltmeter överallt om en terrormisstänkt Mehdi Ghezali. Källorna är lika ensidiga som de är pakistanskt tvivelaktiga i form av lokala polischefer och dito journalister.
Ena dagen pekas det i riktning mot talibanfästet Waziristan i nordväst som gängets resmål. Nästa dag handlar det om ett funnet bombbälte, eller så är det hårda förhör med MI6 och CIA. Säpo är förresten nog också med på ett hörn i Islamabad, hur nu det skulle gå till. På den tredje dagen var herr Ghezali uppstigen och på väg för att träffa självaste Usama bin Ladin. Jojo. Inte undra på att CIA vill vara med.
Förra gången det begav sig i fallet Ghezali kände vi till så gott som hela resrutten. Från Algeriet, via moskén i London, rånbytet i Albufeira, utslängd från universitetet i Medina, vidare till Peshawar och därifrån till det ökända Algerian House i Jalalabad, där tilltänkta al-Qaidarekryter höll till. Och ändå fick de viktiga frågorna förbli obesvarade.

I dag är storyn, om möjligt, ännu mera okritisk eftersom vi i sak vet så lite. Men skillnaden är nu att storyn körs från det rakt motsatta hållet. Mehdi Ghezali är gripen, misstänkt för terrorism eller planerad sådan. Punkt. Och därmed är han numera fredlös.
Förra gången, för fem år sedan, skrev jag att när solen går upp spricker trollen. Men hur ser trollen egentligen ut den här gången?

Anders Carlgren
journalist & fri skribent

Håller du inte med Anders Carlgren? Skriv gärna en replik och mejla till Tobias Rydergren.

Tobias Rydergren

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.