Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag22.02.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

”En rättelse räcker inte när folk vill höra lögnen”

Publicerad: 27 April 2016, 07:43

I denna Facebook-ålder är det viktigare än någonsin att kolla sin story innan publicering. För när det blir fel är det ändå den bilden som fastnar, skriver Lili Assefa, grundare av Assefa Communication.


Ämnen i artikeln:

Lili AssefaAssefa Kommunikation

Kolla aldrig en bra story! Så skämtar journalister ibland med varandra. Repliken är rolig för att den till viss del är sann. Alla vet att för mycket grävande, och nyanser kan förstöra en slagkraftig rubrik. Problemet är givetvis att det inte alltid handlar om nyanser. Ibland blir det helt fel.

Som när Donald Trump påstår att Barack Obama inte är född i USA (kravet för bli president). Påståendet var mot­bevisat redan innan Donald Trump började gå ut med sina anklager. Ändå tvingades Barack Obama gå ut offentligt och visa sitt födelsebevis. Men det slutade inte där. En ansenlig del av USA:s befolkning misstänker fortfarande att Barack Obama är född utanför USA. Samma sak när det gäller att han skulle vara muslim. Trots dementier och bevis får lögner fäste hos folk som vill tro på dem.

Jag citerar den lika diaboliske som briljante försvars­advokaten Johnnie Cochran i serien "Fallet O.J. Simpson: American crime story: "The evidence doesn't matter. People don't trust evidence. What's gonna win this trial is the best story."

Folk vill tro på historier som bekräftar deras världsbild. Ett farligt faktum i dessa dagar då obekräftade uppgifter sprider sig som en löpeld på Facebook och Twitter. Det var länge sedan det var så här viktigt för medierna att ta sitt ansvar. Samtidigt är det svårare än på länge. Konkurrensen är knivskarp. Nyhetslogiken är blixtsnabb och nonstop, 24/7/365 dagar om året.

Vissa dagar är riskerna visserligen högre än andra. Som när det är Mello till exempel. Under en delfinal i Gävle tidigare i år råkade en kvällstidning sätta en rubrik som påstod att Gina Dirawi skulle sjunga nationalsången på arabiska. Den felaktiga rubriken låg upp en timme innan den rättades.

Alla som såg programmet vet att hon inte gjorde det. Att hon i själva verket sjöng några rader ur en folksång på arabiska. Att Sarah Dawn Finer gjorde likaledes på hebreiska och Jon Henrik på samiska.

Budskapet var givetvis att det ryms många röster i Melodi­festivalen. Men alla är inte mottagliga för budskapet. Som presschef för Mello följde jag i realtid. Många verkade inte kunna smälta att den första rubriken var falsk. De mejlade SVT och hetsade upp sig i sociala medier även efter att rubriken hade ändrats. Och jag gissar att många som såg Mello fortfarande minns lögnen bättre än sanningen.

De är helt enkelt ovilliga att dubbelkolla sin story. Så i denna Facebookålder är det därför viktigare än någonsin att vi alla, pr-folk som journalister, gör allt för att våra storyer är korrekta och helt sanningsenliga från första publicering. För en felaktig story försvinner inte med en rättelse, inte om folk vill höra den.

Lili Assefa
Grundare av Assefa Communication och opinionsbildare i Resumé

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.