Opinion
Yasmine Winberg: En tågresa bortom drömmar om gyllene ägg
Dags att tänka om – de ni når med reklamen förstår den inte. Netflix nya betalmodell väcker frågor om reklam och klass. Det skriver Resumés chefredaktör Yasmine Winberg i en ledare.
Publicerad: 26 maj 2022, 05:30
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.
Yasmine Winberg.
Foto: Jannes Naess/Yasmine Winberg.
Ahmed lät något uppgiven när han sa: ”Jag förstår inte varför reklamen måste ligga i mitten av filmen. Den är okej före och efter men i mitten förstör den ju handlingen”.
Jag log vänligt tillbaka. Nickade lite. Förstod inte riktigt innebörden i det Ahmed gav uttryck för, förrän jag satt på tåget tillbaka till Stockholm.
Ahmed är en av de som bor i Årby, det område i utkanten av Eskilstuna som sattes upp i samband med miljonprogrammen på 1960-talet. Här växte även jag upp, men stannade inte kvar, som Ahmed gjorde.
Hade boenden här fått bestämma så hade Socialdemokraterna fått 45,7 procent av rösterna i senaste valet (att jämföra med siffrorna på riksnivå: 28,2 procent). Här bor 72 procent av de dryga 1 500 invånarna i hyresrätt, i ett av de många höghus som området kännetecknas av. 70 procent har utländsk bakgrund, 52 procent arbetar, strax över 20 procent har högre utbildning. Och den genomsnittliga månadsinkomsten ligger på 13 559 kronor per person.
LÄS MER: Rapport från verkligheten – vi återvänder till hemorten för en recension av Guldäggsvinnarna
Jag har ingen insyn i hur Ahmeds mediekonsumtion ser ut, men utifrån det han säger så förstår jag att han inte betalar för Netflix, Cmore, HBO eller någon av de andra streamingtjänsterna när han konsumerar film. Han kollar på linjär-tv.
När Netflix nya modell proklamerades för några veckor sedan stod det också klart att det kommer bli två olika typer av abonnemang. En reklamfri, dyrare variant, och en billigare med reklam.
Jag har inte heller någon insyn i Ahmeds privatekonomi, men givet statistiken är det ingen vild gissning att han kommer köpa den billigare varianten. Om ens någondera. Det är ju som bekant även inflation, stigande el- och bränslepriser och minskade reallöner, så det är inte bara Ahmed som kommer att hålla hårt i mediepengarna.
Ska man vara krass så är ju de flesta marknadsförare inte intresserade av att nå en person som Ahmed. Enligt statistiken tillhör han inte en köpstark målgrupp. Och när jag gör vad jag kom till Årby för att göra, fråga honom och andra i området om vad de tycker om den reklam jag skriver om varje dag, känner han inte igen den. Han och hans vän Alaa känner sig inte heller inkluderade i budskapet eftersom de inte förstår engelska särskilt bra. Och i filmen för McDonald’s de just sett säger en kvinna med vänlig röst: ”You have found the golden number”.
Vad betyder då det här? Effekten av reklam har under 2010-talet sjunkit, vilket det har tragglats om till leda i tidskrifter som den här. Utvecklas streamingtjänsterna i samma riktning som Netflix gör kommer reklam att bli en klassfråga. De som marknadsförarna vill nå, de kommer att betala sig ur miljöer med annonser. Och de som är svalare kommer att bli exponerade för annonser de inte förstår.
Det här är opinionsmaterial
Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.