Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Opinion

Ett nätverk av frilansare låter bra, men till vilket pris?

Publicerad: 19 Oktober 2019, 23:11

I kommunikationsbranschen gör sig gigekonomin påmind genom byråer och produktionsbolag med slimmade organisationsmodeller. Men det nya sättet att organisera sig har även sina nackdelar, det skriver Pysse Holmberg, VD och exekutiv producent på Crosby.


Det finns en trend inom kommunikationsbranschen att byråer ska fungera som "hubbar" snarare än som vanliga företag. I klartext innebär detta att de ska ha så få fast anställda som möjligt utöver delägarna. På sista tiden har vi kunnat läsa om nystartade byråer som bygger på att de "kopplar på nätverk vid behov" eller ett "nätverk av personer med specialistfunktioner". I produktionsbolagsvärlden är detta oftast standard, både på gott och ont. Om resten av branschen är på väg att slå in på samma riktning, kan det vara bra att borra djupare i för- och nackdelarna.

En konsultverksamhet, oavsett om det är en reklambyrå, ett produktionsbolag eller managementkonsulter, är i grunden aldrig mer än sina medarbetare. I jämförelse med techbolag, där produkten kan bestå oavsett vilka som jobbar på bolaget, är det viktigaste för ett konsultbolag att ha tillgång till talanger. Samtidigt är tröskeln för personal att byta jobb, frilansa eller starta eget särskilt låg inom kommunikationsbranschen. Detta då projekten är förhållandevis begränsade både tids- och budgetmässigt jämfört med andra konsultyrken, som till exempel inom management eller juridik. Om man ändå måste sälja in ett nytt projekt var tredje månad, kan man lika gärna göra det från olika plattformar. Kulturen blir därmed en helt avgörande faktor för den som vill bygga bolag i vår bransch.

Byråers viktigaste uppgift är alltså att säkra topptalang, och sina kunders tillgång till denna – i vilken anställningsform det än må vara. Med detta i bakhuvudet finns det både fördelar och nackdelar med hubbmodellen. Fördelen är att många duktiga personer vill vara egna och tycker om att fritt kunna välja bland uppdragsgivare – särskilt i högkonjunktur när jobben är många. Nackdelen är att byråerna samtidigt har svårt att garantera kunderna en särskild personaluppsättning inom en rimlig tidsperiod. När någon av de tilltänkta frilansarna är upptagna i andra nätverk och uppdrag, blir man helt enkelt beroende av den näst eller tredje bästa.

Hubbmodellen är attraktiv, särskilt då den innebär lägre fasta kostnader vilket passar ett landskap där retainers och avtal blir allt ovanligare. Men den har också flera tydliga nackdelar. En av dessa är att ett bolags leveranser i grunden präglas av kultur, kännedom om kunden och om de andra i teamet. Jobbar man med olika personer varje gång blir det svårt att garantera samma kvalitet och effektivitet, även om det förstås inte märks i införsäljningsprocessen.

Det är både lättare att utveckla kreativa idéer om hela teamet har en gemensam bas av fakta och insikter, och svårt att leverera kundvärde om man inte vet vad kunden efterfrågar. Kännedom om hur kampanjer och aktiviteter förhåller sig till vad bolaget tidigare gjort, vilka utmaningar de står inför och en djupare förståelse för den produkt eller tjänst de säljer är en nödvändig kontext för att ta kommunikationen till nästa nivå.

Vidare är trygghet i gruppen en avgörande faktor för att höja den kreativa nivån. När ett team känner och litar på varandra vågar de föreslå modigare idéer och är mer holistiska och konstruktiva i sitt perspektiv, än ett team där man behöver framhäva sig själv för att säkra nästa uppdrag. En stark kultur möjliggör byggandet av en positiv laganda, vilket uppmuntrar prestation. Samma sak gäller i relation till kunden. Det är när kunden litar på byrån som de bästa idéerna faktiskt blir genomförda.

Att satsa på fast anställda är inte den lättaste vägen. Det är kostsamt, det kräver ett aktivt ledarskap och stor ansträngning för att behålla och utveckla talanger på en marknad med många möjligheter. Men för kunden är det värt det i slutändan, då det skapar kontinuerlig kunskap, förståelse och en snabbrörlighet som annars varit omöjligt. Tillgång till ett sammansvetsat team med vana att kreera tillsammans kommer sannolikt att ge ett både bättre och snabbare resultat. Att kunden också känner personerna i teamet kommer göra att man vågar ta mer kreativa och modiga beslut tillsammans.

Hubbtrenden kommer troligtvis att fortsätta eftersom det är en billigare och mindre riskfylld form av bolagsbygge. Oavsett om trenden består eller ej, så kan det vara värt som kund att ställa sig frågan hur ens behov korrelerar med sin byrås affärsstrategi. Värderar man stabila relationer, sammansvetsade team och korta startsträckor så kan det finnas en poäng att anlita byråer med fast anställd personal. Kan man få samma resultat i löst sammansatta hubbar?

Jag har egen erfarenhet av båda modellerna och tror mig kunna säga att när det kommer till att utnyttja ett teams fulla potential, och nå som bäst kreativt resultat, är hubbmodellen väldigt osäker.

Pysse Holmberg , VD och exekutiv producent på Crosby.


Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.