Fem exempel på samspelet mellan arkitektur och art direction

Parkaden, arkitekt: Hans Asplund.

Foto: Present & Correct

En storstad rymmer en mängd olika arkitekturstilar, färgade av olika tiders ideal, behov och tekniska förutsättningar. Olika epokers arkitektur lever här sida vid sida, likt hälsningar från stadens tidigare invånare (och beslutsfattare). De skiftande byggnadsstilarna ger också en variation i karaktär och väcker olika associationer hos betraktaren. Låt oss därför titta närmare på hur några aktörer inom kommersiellt foto och film har använt arkitekturmiljöer för att skapa atmosfär och stärka budskap. Gemensamt för dessa fem kreatörer är att man rört sig innanför Stockholms tullar. Ett bra exempel på att gräva där man står!

1. Miljonprogram och Brixtol Textiles

Miljonprogrammet lanserades som svar på folkhemmets bostadsbrist. Ambitionen att bygga en miljon lägenheter på tio år uppfylldes mellan 1965 och -75. Lägenheterna hade hög standard men storskaligheten och det höga tempot i produktionen gick ofta ut över de traditionellt estetiska värdena. Fotografen Fredrik Skogkvist tar med hatkärlek tillvara på miljonprogrammets speciella karaktär i sina bilder till Brixtol Textiles, ett svenskt klädmärke som har brittisk workwear och modskultur som inspiration. De gatusmarta modellerna – som vid en första anblick ser ut att befinna sig i en nordengelsk förort – är i själva verket fångade på Bjälbogatan, ett bostadsområde nära Rosenlundsparken på Södermalm. 

2. Kvartersstad och Volvo

Den täta kvartersstaden växte fram i Europa under 1800-talets andra hälft, då inflyttningen till städerna ökade i snabb takt till följd av industriernas behov av arbetskraft. Stadsplanen präglades av gator lagda i rutnät, kantade av solida stenhus. Volvo har förlagt sin film (30 sek) till hjärtat av kvartersstaden, närmare bestämt till Bondegatan där vi får följa en vit XC40 i öst-västlig riktning. Filmen, skapad av Forsman & Bodenfors, kan först verka motsägelsefull – en onödigt stor privatbil på en trång stadsgata motsvarar knappast speakerns budskap om total frihet. Men när en joggare i slutet gör entré får vi en förklaring. Location scout för filmen är Jajje Josefsson och som löpare agerar Mustafa ”Musse” Mohamed, svensk rekordinnehavare i maraton.

3. Nationalromantik och Residence

1910-talets nationalromantiska arkitektur innebar en vurm för äldre inhemsk byggtradition. Carl Eldhs ateljé, ritad av Ragnar Östberg i allmogeinspirerad träarkitektur, är en bra representant för denna byggnadsstil. Huset uppfördes 1919 i Bellevueparken efter den uppburne skulptörens behov – med två stora ateljérum, en rotunda som sällskapsrum och en bostadsdel för övernattning. Den tjärade byggnaden är nu museum. Att magasinet Residence valde denna miljö för sitt och fotografen Charlie Drevstams reportage om utvalda designermöbler är lätt att förstå. Ateljéns stora fönsterpartier i norr ger ett behagligt släpljus och de kraftfullt realistiska, monokroma skulpturerna blickar gåtfullt ned på stylistens ditställda objekt, i detta exempel en späd Thonet-fåtölj i böjträ och rotting. 

4. Postmodernism och Sellpy

Den postmodernistiska arkitekturen slog igenom stort på 1980-talet. Stilen kan sägas vara en reaktion mot modernismens räta linjer och innebar en återkomst för ornamentik och dekorationer. Intresset för äldre arkitektur lyste igenom, men stilen har kritiserats för att sakna förlagornas djup och hantverkskunnande. En exempel på postmodernism är Bofills Båge vid Medborgarplatsen (ritad av spanjoren Ricardo Bofill). Detta bostadshus i romersk pastisch-stil är inspelningsplats för en av Sellpys filmer (3 min). Här gestaltas företages koncept, att vara handelsplats för second hand-kläder, i en miljö präglad av kolonner och bågformade valv. En gissning är att valet av miljö inspirerats av hur italienska modehus, till exempel Fendi, gärna anspelar på sina romerska rötter.

5. Brutalism och LeMarc

Brutalism utgör en föga insmickrande gren av 1960-talets arkitektur. Utmärkande är den råa betongen, den stora skalan och ovilligheten att dölja tekniska och funktionella detaljer. Stilen brukar inte vinna allmänhetens uppskattning men Parkaden på Regeringsgatan kan vara ett undantag. Parkeringshusets fasad ger nämligen byggnaden en fantasifull grafisk karaktär tack vare sina genombrutna siffror, som indikerar våningsplanens numrering. Detta tilltalade art directorn Lars Sundh som valde miljön för fotografering till ett av Peter LeMarcs album. Sundh berättar att han lockades av byggnadens orientaliska atmosfär och insidans speciella ljusspel som ger en scenisk dimension. Foto av Kjell Andersson. Mer om brutalism går för övrigt att hitta i böckerna Sthlm Brutal och Sverige Brutal.



Magnus Ek, art director Narva