Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

söndag13.06.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

Fem trender som kom av sig

Publicerad: 11 maj 2021, 12:46

Jonathan Norén

Foto: Magnus Norlen

Hajpen kring Clubhouse visar hur fenomen kan flyga mot stjärnorna för att sedan falla platt. AdOns Jonathan Norén listar fem trender som spåddes revolutionera branschen, men som i historiens ljus visade sig aldrig leva upp till den utlovade potentialen.


Hur många gånger har vi inte hört om nya tekniska innovationer som ska förändra hela mediemarknaden? Allt från reklamdödare till nya lösningar som ska revolutionera hur vi kommunicerar med människor. Resultatet blir dock inte alltid som vi tänkt oss. Ofta finns en kraftig övertro på att ny teknik omedelbart ska fungera optimalt och leverera resultat. Men framför allt överskattas konsumentens vilja att interagera med reklam. Samtidigt blir flera innovationer succéer fast inom helt andra områden än de ursprungligen var tänkta för. Här är exempel på fem trender som antingen kommit av sig, fått en annan utveckling eller ännu inte lyft.  

Smarta högtalare

De smarta högtalarna lanserades i USA för sju år sedan med buller och bång och förväntades skapa en helt ny mediekanal rakt in i hemmets hjärta. Prognosen var att femtio procent av alla sökningar skulle vara röststyrda vid 2020. När högtalarna kom på svenska några år senare var vi mitt uppe i GDPR-diskussionerna och tanken på avlyssning i hemmet kändes mindre lockande. Försäljningssuccén i Sverige uteblev och de smarta högtalare har blivit ett exempel på när trenden i sig blir så mycket större än den faktiska räckvidden. Användandet ä inte heller alltid som man tänkt sig, idag är de mest använda funktionerna kopplade till belysningen i hemmet och Spotify snarare än interaktion med varumärken. Men om bara smarta högtalare får några år på sig, samt en förbättrad användarupplevelse, kommer vi säkerligen att få uppleva den interaktiva kommunikation som spåddes alldeles för tidigt).  

QR-koder

Ingen kan glömma hypen kring QR-koderna runt 2010 då de skulle skapa en digital call-to-action i analoga miljöer som print och utomhusreklam. Det visade sig dock snabbt att vi människor saknade intresset att lyfta mobilen, skanna och interagera med varumärken utifrån annonserna. Idag har dock QR-koden fått nytt liv och blivit en del i vår vardag genom exempelvis Bank-ID och biljetter till konserter och flyg. Tekniken har därmed hittat sin rätta plats, att underlätta i situationer som konsumenten själv valt att befinna sig i.

Tivo

Ett tydligt exempel på en mindre lyckad så kallad reklamdödare är den digitala inspelningsboxen Tivo. Den lanserades i Sverige 2013 genom ett exklusivt samarbete med Comhem. Branschen förutspådde att nästan alla hushåll i Sverige skulle skaffa en Tivo vilket skulle innebära slutet för TV-annonsering. Succén uteblev dock vilket skapade bråk om licensavtalet med TV4 som var besvikna på räckvidden. Kort därefter gjorde streaming- och playtjänsterna sitt intåg i Sverige vilket spelade ut Tivos funktion. Även om linjär-TV påverkats av streamingen är den fortsatt livskraftig med höga räckvidder.

Shazam

När mobilappen Shazam lanserades 2008 såg reklambranschen hur reklamen på TV och i radion skulle få en direkt koppling till konsumenternas mobiler. Shazam skulle helt enkelt höra vilken reklam som spelades och automatiskt pusha för en call-to-action i alla mobiler som snappade upp vad som spelades. Eftersom konsumenterna inte var det minsta intresserade av push-reklam i mobilen föll projektet platt. 2018 köptes Shazam av Apple som synkat dess funktionalitet med Siri. Shazam används sedan länge till vad användarna vill ha den till. Det vill säga identifiera musik, TV-serier och film som de själva är intresserade av.

AR-kampanjer

Augmented Reality eller AR i mobilerna slog igenom stort med spelet Pokémon Go i juli 2016 men har sedan hamnat i dvala. AR spåddes att bli stort i reklamvärlden men precis som QR-koderna överskattades både räckvidden och konsumenternas vilja att interagera. De stora påkostade AR-kampanjerna fick ofta sitt främsta resultat genom artikeln i branschpress. AR har fungerat som allra bäst när den0 förgyllt upplevelsen i situationer som kunden själva valt. Att till exempel kunna prova glasögon eller placera ut en soffa i vardagsrummet före köp är bara två klockrena exempel.

Sammanfattningsvis är heta trender inte alltid vara bra ur ett kommunikationsperspektiv. Det viktigaste marknadschefen behöver göra är att ställa frågor, utvärdera och framför se på syftet. Ny teknik kan sällan direkt ersätta befintliga lösningar utan kräver mognadstid för att bygga upp räckvidd och möta de grundläggande hygienfaktorer. Innovativa och nya lösningar är sällan heller effektiva som stand alone-insatser utan fyller sin funktion bäst som komplement till en redan fungerande strategi och mediemix. Har man dock ett extra utrymme i budgeten, just för att lära sig att prata med målgruppen i nya kanaler, så kan medieinvesteringar i nya tekniska lösningar vara en spännande krydda.

Jonathan Norén, Projektledare Insikt & Analys på AdOn

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.