Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag30.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

Flerdubbla stödet till svenska företag – och kräv massiv omställning

Publicerad: 14 April 2020, 11:02

Amy C. Edmondson, Katarina Graffman och Mathias Eriksson

Kan Coronakrisen innebära att svenskt näringsliv blir mer dynamiskt och kraftfullt? Det är möjligt, men då behöver Svenskt Näringsliv, Företagarna och staten komma samman och hjälpa bolagen att genomföra en massiv transformation till hållbara affärsmodeller. Staten bör som Jan-Olov Jacke och Svenskt Näringsliv argumenterat för tredubbla stödet till Sveriges företag, men näringslivet bör också ställa om till hållbarhet.


Ämnen i artikeln:

Coronaviruset

Just nu genomgår vi en kris få av oss upplevt tidigare. Flera bolag och hela branscher ser sina intäkter gå ned till nära noll. Människor i vår närhet, entreprenörer och ledare på olika positioner i näringslivet, beskriver en slakt. Men, hur ont en kris än gör kan den också öppna upp ett fönster av möjligheter. Möjligheten finns att, mitt i kaoset, identifiera nya värden för bolag att skapa och utveckla. Organisationer kan börja se världen ur kundens perspektiv, bli klimatneutrala, digitalisera och automatisera, öka den interna transparensen eller genomföra andra omfattande men önskade förändringar.

När Coronakrisen kom till Sverige på allvar arbetade ett bolag i outdoor-branschen i vår närhet med en omfattande transformation. Bolaget hade just identifierat ett önskvärt skifte: sätt e-handeln främst, mer specifikt den egna e-handeln i ett projekt för att göra sin affärsmodell ekonomiskt mer hållbar. När krisen slår till förändras allting mycket fort. Ordrar från distributörer, butiker och agenter annulleras. Beställningar skickas tillbaka. Bolaget förbereder sig på sex månader utan intäkter. Samtidigt ökar försäljningen i e-handeln. Mitt under brinnande kris väljer ledningen att växla upp det pågående transformationsprojektet, det går från powerpoint och teori till praktik. I realtid omformas affären och teamets arbete. Nu är uppdraget att digitalisera, skapa nya intäkter och hjälpa sina återförsäljare att hitta nya intäkter. Affärsutveckling i överljudshastighet där teamet och kulturen svarar upp. Genom digitalisering och ett rejält omtänk skapas en mer ekonomiskt hållbar affärsmodell.

För organisationer och mindre grupper kan den kulturella effekten av krisen bli kraftfull. Coronakrisen kan utgöra den hävstångspunkt som välter över utvecklingen åt ett visst håll när det mesta plötsligt tycks falla fritt. Att nyttja denna hävstångspunkt och styra mot mer ekologiskt hållbara affärsmodeller utgör en enorm möjlighet för svenska bolag. Världen kommer dock troligen inte, sett ur ett konsumtionskulturellt perspektiv, att förändras substantiellt av den här krisen. Majoriteten kommer att gå tillbaka till - kanske till och med ”ta igen” -  den konsumtionsvardag som är det normala. Det gör att tiden för att påbörja en förändring till en hållbar affärsmodell är nu. Risken är annars stor att allt återgår till ”business as usual” och chansen till ett ekologiskt transformerat näringsliv har gått förlorad. 

Avgörande för prestation under extrema omständigheter är förmågan att skapa psykologisk trygghet i arbetsgruppen, det visar forskning från Harvard Business School. Det påtvingade distansarbete som pågår i Sverige och i världen kan medföra att vi utvecklar en högre grad av socialt hållbart arbetsliv, det vill säga om vi som samhälle fångar upp dessa nya erfarenheter när krisen planat ut.

Att arbeta på distans, i en distribuerad organisation, får oss att inse värdet av medvetenhet och transparens. Eftersom vi inte kan överhöra vad som händer runt omkring oss måste vi lägga mer tid på att dela med oss av hur vi tänker, ställa frågor och belysa problem. När vi sedan återvänder till kontoret för att jobba tillsammans kan vi ta med oss dessa nya förmågor, vilket medför en ökad psykologisk trygghet - en arbetsmiljö där uppriktighet är välkommet. En pandemi är ett akut stressande sätt att lära sig nya beteenden, men kanske kan vi få en uppfattning om vad det innebär att vara mer direkt och tydlig i existerande arbetsrelationer. Arbetsgrupper är motståndskraftiga, men i olika hög grad. Forskning från Harvard visar att team som innehar en hög grad av psykologisk trygghet presterar bättre jämfört med team bestående av individer som var och en för sig är mer högpresterande men där den psykologiska tryggheten saknas. Den här typen av transformation skapar en socialt hållbar arbetssituation.

Svenskt Näringsliv har rätt i att stödet till Sveriges företag borde tredubblas. Vi menar att också ett utökat stöd bör villkoras med att bolagen som tar emot stödet utför en genomgående transformation till ekonomiskt, ekologiskt och socialt mer hållbara affärsmodeller. Då skulle svenska bolag få det stöd de behöver och i gengäld får Sveriges skattebetalare ett starkare och mer hållbart näringsliv på andra sidan krisen. Praktiskt skulle de som organiserar bolagen, Företagarna och Svenskt Näringsliv, få utforma eller kvalitetssäkra ett transformationsprogram för Sveriges företag där landets och världens bästa experter bidrar med ett omställningsprogram som staten finansierar. Programmet skulle behöva utformas till att hjälpa här och nu samtidigt som det skulle säkra att mer hållbara affärsmodeller utvecklas. Modellen är betydligt bättre än Ulla Andersson och Jonas Sjöstedts förslag om förstatligande av det privata svenska näringslivet (DN 7 april).

Team och ledare som utvecklar och behåller den psykologiska tryggheten i en svår tid, som utmanar kulturfrågor och tar möjligheten att utveckla hållbara affärsmodeller under extrema förhållanden kommer bli framtidens framgångssagor. Ansvaret vilar tungt på arbetsmarknadens parter och på staten att se till att så sker. Tredubbla det statliga stödet till svenska företag men gör det inte kravlöst. Villkora stödet med en transformation av affärsmodeller.

Inte ett enda bolag med potential till en hållbar affärsmodell borde gå under i den här krisen.

----

Författarna:

Amy C. Edmondson är professor på Harvard Business School och anses vara en av världens främsta tänkare och har varit med på Thinkers 50 list sedan 2011. Hennes Ted-talk om teaming i kris har setts av en och en halv miljon tittare. Bokaktuell med svensk översättning av hennes bästsäljare The Fearless Organisation som utkommer nästa år.

Katarina Graffman är doktor i kulturantropologi vid Uppsala universitet, expert på kollektiva konsumentbeteenden och hållbarhet. I april kommer hennes nya bok På spaning efter den tid som kommer. Bubblor, skam och andra fenomen.

Mathias Eriksson är entreprenör och internationellt prisbelönt reklamkreatör som tillbringat de senaste tre åren som tillväxtchef på ett AI-bolag. Han tar just nu sin kandidatexamen i antropologi och hjälper bolag att transformeras för massiv tillväxt genom att låna metodik från snabbväxande startups. Supertalang 2019. Han drev tidigare contentbyrån Matter.

Ämnen i artikeln:

Coronaviruset

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.