Fördelen med ilska

Ilska, oro och sorg har sina fördelar
Som om det inte vore nog med coronapandemin har en våg av ilska och sorg sköljt över världen efter George Floyds död. Demonstrationen i Stockholm har i sin tur följts av högljudd kritik för att att inte ta hänsyn till spridningen av covid-19. Det verkar som att mitt i oron är alla också arga. Men är det så farligt då? Inte nödvändigtvis.

Vad säger forskningen?
Psykologin delar in välmående i två kategorier. Det hedonistiska perspektivet på mående fokuserar på njutning. Här spelar de uppenbara sakerna huvudrollen. Att tillbringa en hel kväll med Netflix och en påse chips, eller Netflix och chill, gör livet väldigt behagligt för stunden, men har egentligen inte nödvändigtvis någon långsiktig effekt på vårt psykiska välmående. Det eudaimoniska perspektivet däremot, menar att leva enligt våra värderingar eller genomföra viktiga projekt, påverkar hur vi mår.

Utöver det långsiktiga måendet, finns också en studie som undersökt vilken effekt glädje respektive ilska har när det kommer till att få sin vilja igenom. Studiens deltagare fick under ett experiment inta rollen av säljare, med uppgift att sälja ett antal mobiltelefoner till en kund. Det deltagarna inte visste var att ”kunden” egentligen var en skådespelare, med uppgift att agera argt eller glatt. Resultatet visade att deltagarna var mer benägna att ge rabatter till en arg person än en som agerade glatt och trevligt.

Och vad betyder det?
Det hedonistiska kontra det eudaimoniska perspektivet ger oss en viktig påminnelse om att det som är som är rätt eller viktigt inte alltid är behagligt för stunden. Att stå på sig när andra går emot, att erkänna sina misstag eller att – som personalen på våra intensivvårdsavdelningar – möta oro och lidande är inte behagligt för stunden. Men känslan av att ha åstadkommit något värdefullt, både i större och mindre skala, får oss att må mycket bättre än känslan av att unna sig en hel burk Ben & Jerry’s. Åtminstone i längden.

Att ilska kan bli ett sätt att få sin vilja igenom, är kanske inte alltid ett knep att använda sig av. Men som drivkraft bakom till exempel politisk förändring, kan det ha stora effekter. Den som är arg blir helt enkelt tagen på allvar och lyssnad på. Detta beror enligt studien till stor del på den rädsla som den motsatta parten upplever, viljan att avvärja ett hot.

Självklart betyder inte detta att du ska börja vara högljutt otrevligt mot säljare eller aldrig unna dig en heldag i horisontalläge. Tvärtom så är egenskaperna ”konstant småsur” eller ”sönderjobbad” inte heller speciellt eftersträvansvärda. Var sak vid rätt tillfälle, helt enkelt.

Källa: Two Reasons It’s Not Good to Be Happy All the Time 

Emanuel Åström, Rodolfo