Casper Törnblom: Förtroendeekonomin är här – så gör du för att inte bli en medelmåtta

Hörrni, vad snabbt det går. Man minns ju tiderna då David Sandström, chief marketing officer på Klarna, pratade om att man ”behöver ta i från tårna i dag för att någon ska bry sig och för att lyckas nå ut i bruset”, folk tog verkligen till sig. Det känns som i går, men det var förmodligen tio år sedan. Vad gör det med vår tid, kan man fråga sig, när AI redan har förändrat vår bransch i grunden? Om det kan man väl säga att arbetsmarknaden inte ser så där superbra ut i framtiden för många som är helt okej på sitt jobb. Men det är inte AI-spaningar som den här krönikan kommer att fokusera på, utan en direkt konsekvens av denna teknologiska utveckling: nämligen förtroendeekonomin och hur du kan göra dig användbar i framtiden.

När alla kan göra allt lika bra som en medelmåtta ökar produktionskapaciteten och mängden information avsevärt. Denna utveckling gör att vi kommer bli allt mer beroende av ciceroner – kulturella, sociala, kulinariska och ekonomiska vägledare som fungerar som filter i informationsåldern. I vår bransch kommer det inte bara vara viktigt att förstå och tolka omvärlden, utan också att kunna fungera som dessa ciceroner för våra kunder. Att säkerställa synlighet och relevans kommer förstås fortfarande att vara viktigt, men i tider av AI och chatbots kommer många finna sig i en delvis ny roll, där rådgivning primärt handlar om förståelse för samtiden, erbjuda sanity checks och navigera i de många kanaler som redan finns och definitivt kommer bli fler. 

Förtroendeekonomin är redan här i viss utsträckning, och det gäller särskilt när det kommer till kultur och journalistik. Visst har dessa branscher i alla år haft en form av kurering, men på senare år har vi sett en tilltagande personfixering. Journalisternas bylinebilder ökar i storlek, det är viktigt vilken kulturskribent som skriver vad, inte bara i vilken tidning. I många år har vi fått råd i anonyma sammanställningar som ”2022 års bästa filmer” men framåt kommer det bli allt viktigare vem som gjort sammanställningen. Ett färskt exempel är Dagens Nyheter som i dagarna började med en tipsspalt för poddar, tre år efter Svenska Dagbladets initiativ. Poddspalterna är redan byline-bild-krig, Alex Dominici och Tara Moshizi på SvD mot Vendela Lundberg och Måns Mosesson på DN. Samma mönster ser vi i den politiska journalistiken, där Torbjörn Nilsson och Maggie Strömberg sitter på tronen med en uppsjö politiskt intresserade prenumeranter i sitt hov. I en tid av data, ai och information vill man helt enkelt ha en människa. Inte en tidning, ett företag eller en institution.

Förtroendeekonomin handlar om att vara en kunnig rådgivare och vägledare i en värld där informationen är överväldigande och ständigt föränderlig, där människor är beroende av experter som kan fungera som filter och hjälpa dem att navigera i övergången från informationsåldern till kunskapsåldern.

Vad innebär då detta för personer som jobbar med pr eller rådgivning? En hel del, men i grunden kommer mycket av det jobb vi gör i dag kunna ersättas av ai, och kompetensen som då efterfrågas kommer vara att förstå vilka prompts som ska skrivas och varför, samt hur man tolkar och använder informationen som kommer ut. Hjälp och vägledning i att navigera i den allt mer komplexa mediemiljön, men också när det kommer till näringslivets, kulturens och politikens utveckling. Det är inte längre tillräckligt att endast ha generell koll på omvärlden och att vara en okej skribent, strateg eller rådgivare. Du måste ta dig över det generella och förstå alla de här världarna, och värdena, i grunden och på ett personligt plan.

För att överleva i förtroendeekonomin kommer det också vara avgörande att skapa och underhålla starka nätverk av kontakter och partners, både inom och utanför branschen. För mänskliga relationer är svårt att konkurrera med. Så, strategisk och proaktiv med fingertoppskänsla för vad som är relevant och intressant samt hur omvärlden förändras. Låter det som gammal skåpmat? Absolut, men innebörden blev precis radikalt annorlunda för de flesta.

För det är inte bara teknologin som kommer att forma vår framtid, utan också de människor som lyckas navigera och tolka den på ett kreativt och insiktsfullt sätt. Jahopp, det har helt enkelt blivit dags att anpassa sig och förbereda sig för en värld där de flesta av oss inte längre fyller ett så tydligt syfte (på arbetsmarknaden), om det nu inte möjligen är så att du har väldigt bra koll.