Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

Glöggminglets omedvetna, men ack så avancerade, sociala dans

Publicerad: 9 december 2021, 12:38

I veckans beteendebanken har Rodolfos beteendevetare Beate Undén tittar på en studie som visar varför det inte alltid lönar sig att be om ursäkt.


Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

Bland det första vi får lära oss som barn är att tacka och be om ursäkt till andra. Dessa fraser är helt centrala i socialt relaterande och när de uteblir uppstår ofta spänningar och konflikter. Tidigare forskning har visat att dessa små ord påverkar så väl hur mycker dricks vi vill ge som ifall vi väljer att förlika i domstol. Det som verkar som småprat är alltså laddat med mycket betydelse för oss. Medan tacksamhet och ursäkter förmedlar värme och ödmjukhet är det att skryta och skuldbelägga å andra sidan något som kommunicerar hög status och kyla. Forskarna bakom en ny studie menar att vi på ett avancerat, men oftast omedvetet sätt, balanserar mellan att framstå som kompetenta och varma genom dessa fyra kommunikationsstilar. 

 

Vad säger forskningen?
Deltagarna i studien delades in i par. Tillsammans med denna främling skulle respektive person spela ett onlinespel som gick ut på att lösa matteuppgifter. Den spelare i paret som fått flest poäng fick representera dem båda och alltså avgöra vilket pris de gemensamt skulle få. Forskarna hade riggat spelet så att den ena personen fick betydligt enklare tal att lösa och alltså lyckades skrapa ihop fler poäng. När spelet var slut kunde vissa av paren chatta med varandra i några minuter. Denna kommunikation var det som verkligen intresserade forskarna. Det de höll utkik efter var exempel på att deltagarna tackade, bad om ursäkt, skröt inför eller skuldbelade varandra för det testresultat de fått. 

I de allra flesta chattarna förekom något slags tack. Betydligt mindre vanligt var skryt. Forskarna observerade att utbytet av de här fyra olika fraserna verkade koordineras på ett omedvetet sätt, nästan som en dans. När spelaren med färre poäng inte omedelbart sa tack, så hade den andra personen subtila metoder för att locka fram tacksamhet, snarare än att börja skryta om sin goda prestation. De par som fick möjlighet att chatta, och alltså utföra det här koordinerade utbytet av tacksamhet respektive beundran, ville dessutom i högre grad jobba tillsammans igen vid ett senare tillfälle. 

 

Och vad betyder det?

Att tacka eller be om ursäkt gör att vi framstår som varma och omtänksamma, men tyvärr även något svaga eller inkompetenta. Den som däremot skryter eller skuldbelägger framstår som kunnig, men även hänsynslös och kall. Vinnaren i den här dynamiken är den som får ta emot ett tack – den upplevs som både kompetent och varm. I studien använde parten som presterade sämre tacksamhet för att kompensera för sitt dåliga resultat. Ett tack eller en ursäkt kostar väldigt lite i tid och energi. Men som studien visar har orden en enorm effekt på hur vi fördelar status och uppskattning mellan olika personer, och hur väl vi trivs i grupper. Vi föredrar till och med att jobba med personer och grupper där tacksamhet och ursäkter förekommer. Vi människor är proffs på att upprätta social sammanhållning. Men i professionella sammanhang kan vi säkert många gånger öka möjligheten att uttrycka tacksamhet och ursäkter. Vinsten blir att skuld och skryt inte blir nödvändiga för att upprätta status.  

Beate Undén, beteendevetare Rodolfo

Källor 

Chaudhry, S. J., & Loewenstein, G. (2019). Thanking, apologizing, bragging, and blaming: Responsibility exchange theory and the currency of communication. Psychological review, 126(3), 313.

 

 

Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.