Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag22.01.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

Gustav Martner: Sju metoder som måste bort från reklamen

Publicerad: 27 November 2020, 08:31

Gustav Martner, ansvarig för Reklam- och marknadsrättsfrågor på Greenpeace i Sverige.

”Försäljningschefer, marknadsavdelningar, inhousebyråer, reklambransch och lagstiftare ta sitt ansvar”, skriver Gustav Martner, ansvarig för Reklam- och marknadsrättsfrågor på Greenpeace i Sverige, i en debattartikel mot konsumtionen under Black Friday.


Ämnen i artikeln:

Black FridayGreenpeaceGustav Martner

Nu har vi snart gått igenom hela Black Week. Idag är det Black Friday, sen är det Cyber Monday. Och sen blir det otaliga andra rea-kampanjer, den ena mer stressande än den andra. 

Black Friday infaller i år cirka tre månader efter globala ”Overshoot day” (22 augusti) - alltså den dag vi konsumerat upp så mycket naturresurser som planeten klarar av att förse oss med per år. All konsumtion efter det datumet accelererar planetens ekologiska kris och orsakar enorma, i många fall oåterkalleliga, skador för oss själva och kommande generationer. I Sverige inföll Overshoot Day redan i april.

Man kan fråga sig om inte Overshoot Day borde vara den dag då alla världens reklamkampanjer stoppas? Vem ger egentligen företagen rätten att fortsätta elda på konsumtionen när planeten inte längre har råd?

Naturligtvis kan reklam handla om annat än att elda på konsumtion. Och reklam som håller sig inom marknadens lagar och regler kan vara en viktig del av det fria samhället och ett fungerande innovationssystem. Som de flesta som läser Resumé vet, så kan reklamen introducera nya idéer, förändra normer och ändra beteendemönster. Precis det vi behöver göra för att stoppa klimatkrisen. Men frågan är - gör den det? Och vad är poängen om företagens hållbarhetschef gör en PR-mässig hållbarhetsinsats i ena änden samtidigt som e-handelschefen bygger på avfallsbergen, överkonsumtionen och kreditsnurrorna i andra?

Just nu försöker allt fler företag att positionera sig som hållbara och hävda att de är räddningen på den stora klimatkrisen. Det är mycket möjligt att ambitionen i vissa fall är genuin. Samtidigt vet företagen att det framför allt finns mycket tillväxt att hämta om man upplevs som hållbar hos en alltmer oroad allmänhet. När kommer de se igenom de falska lösningarna och vad händer då?

För att kunna överleva på planeten, hålla oss till vetenskapliga rekommendationer om utsläppsminskningar så måste vi sluta konsumera fyra jordklot per år. För att lyckas med det måste även försäljningschefer, marknadsavdelningar, inhousebyråer, reklambransch och lagstiftare ta sitt ansvar.

Därför listar vi i år ett antal metoder som vi menar måste rensas bort från reklamen. Tusentals har redan skrivit under på detta krav och fler ansluter sig varje dag. Vi behöver även visa företagen att ‘do good makes good’ och ställer de inte om, kommer vi fortsätta driva att man ska avprenumerera på deras nyhetsbrev, blockera deras annonser och säga vad man tycker om deras metoder i sociala medier.

På det sättet kan vi kanske till sist få fram företag som på riktigt skapar ansvarsfull och kreativ reklam. Den som hjälper oss att lösa klimatkrisen, istället för att elda på den.

Gustav Martner, ansvarig för Reklam- och marknadsrättsfrågor på Greenpeace i Sverige

Läs Resumés helgintervju: Gustav Martner om frågorna som kommer engagera under 2020-talet: ”Corona framtvingar ändrade beteenden” 

Sju marknadsföringsmetoder som inte hör hemma hos ett hållbart företag

Pryl på köpet
Risken att vi köper mer än vad vi behöver ökar naturligtvis om vi får något ”på köpet”. Saker vi får ”på köpet” tenderar vi också att värdera på ett annat sätt än de vi betalat för: Vi ifrågasätter inte prylens eventuella dåliga kvalité lika mycket och vi känner oss mer okej med att inte använda prylen lika mycket. Naturligtvis är miljöbelastning för en pryl som kommer med ”på köpet” lika stor som för alla andra prylar. Därför är denna taktik oetisk för ett företag som vill agera hållbart.

Köp 2 betala för 1
Detta är ett klassiskt knep att lura folk att köpa mer än vad de verkligen behöver. Istället för att ge det lägsta pris per produkt som är möjligt så använder sig företagen av psykologi som gör att mottagaren köper mer än de behöver.

Stressande rabatter
Naturligtvis kan det finnas skäl att ge rabatter som har en tidsbegränsning. Man kan till exempel minska matsvinn genom att se till att mjölken blir såld innan den blir sur. Men att ha en rabatt till kl. 10.00 och sedan en mindre rabatt till kl. 18.00 har ju ingen annan funktion än att få kunder att ta snabbare och därigenom kanske ogenomtänkta beslut. Det är inte hållbar reklam.

Köp nu betala sen
Allt fler företag och kreditbolag ger dig möjligheten att köpa någonting nu och betala senare, eller att delbetala under en längre tid. Det ökar ju naturligtvis risken att vi lockas att köpa saker vi inte behöver. Såna här krediter leder dessutom lätt till skuldfällor. Att erbjuda kreditförsäljning är också ett sätt för e-handlare att möjliggöra för kunder att kunna köpa fler varor än de behöver och göra det enklare att returnera – vilket driver upp antalet transporter, mängden emballage osv.

Dark patterns
När en e-handlare medvetet designar sin webbsida för att du ska råka klicka på något som du kanske egentligen inte vill ha, kallas det ”dark patterns”. Ett exempel på detta är om du ska betala för något du beställt och man signalerar med till exempel grön färg på ett kreditalternativ och skriver ”avgiftsfritt”, medan vanlig kortbetalning (som också är avgiftsfri) är svagare markerad.

Kreditföretagen och e-handlarna driver på en normalisering av kreditgivning - vilket också innebär en normalisering av onödiga returer, transporter och överkonsumtion.

Smygreklam och svagt annonsmärkt reklam
Alltmer reklam görs via nya digitala kanaler - och här slarvas det en hel del med lagar och regler. Marknadsföringslagen är tydlig med att all reklam ska vara tydligt reklammarkerad och ha en tydlig avsändare. Många företag som jobbar med influencers eller annonserar via så kallad native advertising slarvar med det eller gör bara minsta lilla för att annonsmärka enheterna. Reklam som inte upplevs som reklam bidrar till att skapa en starkare konsumtionskultur i samhället och det är en kultur vi inte har råd med.

Greenwashing för att öka konsumtion
Greenwashing är ett samlingsbegrepp för mängder av metoder som företag använder sig av för att utmåla sig som mer hållbara än de egentligen är. Hållbara insatser från ett företag som används i reklam för att i praktiken öka den totala konsumtionen och därigenom den slutliga miljöpåverkan är inte en hållbar affärsmodell.

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.