Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag06.03.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

Håkan Olofsson: Därför såg jag inte reklamen i Super Bowl

Publicerad: 12 Februari 2021, 10:42

Varumärkesstrategen Håkan Olofsson bloggar på Resumé.

Resumés bloggare Håkan Olofsson hoppar över årets Super Bowl och dess reklamfilmer. Men när poeten Amanda Gorman ska läsa upp sin specialbeställda dikt slår han på tv:n.


Ämnen i artikeln:

Håkan OlofssonSuper Bowl

I söndags samlades halva USA för att titta på amerikansk fotboll. Mest tid ägnas åt reklamavbrott. Just reklamen under Super Bowl anses vara det bästa som branschen kan åstadkomma – en tittarfest där kändisar försöker övertyga oss att den amerikanska drömmen också kan rymmas i en liten ostbåge eller ölburk.

Reklamfilmerna handlar lika lite om marknadsföring som nyårsraketer om gatubelysning. Här bjuds istället på snabba kalorier som varken bygger varumärken eller försäljning.

Vanligast är reklam för öl, snacks, bilar och några nya teknikbolag.

Jag hörde att Bruce Springsteen (eller om det var Bob Dylan) åkte runt i en öppen Jeep. Det är typiskt Super Bowl.

Amerikanska biltillverkare älskar såna filmer.

En sträv mansröst berättar att de haft det motigt ett par år, men nu äntligen ska erövra världen (här brukar man klippa in bilder från ett valsverk). Amerikanska bilar byggs inte – de gjuts av tackjärn och kätting.

Tittarna hurrar såklart, men fortsätter att köpa japanskt.

Räknar man bort pickuper och suvar lyckades ingen amerikansk personbil ta sig in på försäljningstoppen. Å andra sidan sålde bjässen Ford F-150 så bra (etta sedan 1981) att tillverkaren tvingades köpa utsläppsrätter av Tesla för miljarder. Det kostar att drömma.

Men allt var inte likadant. Amanda Gorman läste poesi. Något sådant har aldrig hänt på Super Bowl.

Inte bara det – dikten var ett beställningsjobb från NFL med önskemål om både längd och innehåll. Att copywriters följer briefer är en sak, men poeter?

Och som hon läste. Gorman binder meningar som pärlor på en tråd. Orden flyger på ett sätt som inte hörts sedan Ivan Bunins dagar.

Jag såg inte Super Bowl. Eller reklamen. Men jag lyssnade på Amanda Gorman. På hennes ord om sjuksköterskan på Tampa Hospital som förlorade sin farmor i pandemin, men ändå kämpar vidare för att rädda andra.

Människor dör men inte deras drömmar.

Ta Tom Dempsey. En av NHL:s största hjältar föddes med bara fem fingrar och fem tår. Att högerfoten var halv hindrade honom inte från att spela fotboll. Dempsey påstod att kunde sparka längre än andra därför att hans fot kändes som en slägga. New Orleans Saints var så övertygade att de gav honom kontrakt som kicker 1969.

Året efter drog han till med den längsta målsparken i ligans historia. Ett rekord som stod sig i 40 år. Motståndarna klagade och tvingade till slut fram en regeländring. ”Tom Dempsey Rule” bestämde att även spelare med ovanliga fötter måste använda vanliga skor. Långt senare när ESPN forskade i saken, kom de fram till att Dempsey inte tjänat något på sin slägga. I själva verket var det tvärtom. Med tår hade han sparkat ännu längre.

Tom Dempsey föddes 1947, samma år Jeep lanserades som pickup. I våras dog han av covid.

Jag vet inte om den amerikanske drömmen lever vidare i bilen. Men jag vet att den inte dog med Tom.

Läs Varumärkesbloggen HÄR

Håkan Olofsson

varumärkesstrateg

Ämnen i artikeln:

Håkan OlofssonSuper Bowl

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.