Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag03.06.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

Håkan Olofsson: ”Säg farväl till kapitalismen – karmaismen är här”

Publicerad: 30 April 2020, 08:22

Häromveckan hörde jag om följande samtal. En kund ringer sin leverantör ”Hur mycket ska vi beställa för att ni ska kunna hålla i gång era affärer?” Leverantören svarar ”Hur mycket kan vi fakturera för att ni ska kunna betala?” Det mina vänner, är ett exempel på karmaism.


Ämnen i artikeln:

Håkan Olofsson

Karmaism är motsatsen till kapitalism. Hur kapitalism fungerar vet alla som spelat monopol. Hamnar man i underläge är det omöjligt att vinna. Makten älskar att prata om nyttan av hårt arbete (särskilt andras), men spelet är riggat från början.

Samma sak kan sägas om utbud och efterfrågan. Vi har fått lära oss att en fri marknad ger ökad konkurrens, bättre varor och lägre priser. Istället fick vi oligopol, vinstmaximering och yteffektiva äldreboenden där släktingar blivit kostnadsmassa – inte människor.

Sanningen är den att kapitalismen varit trasig länge. Sedan finanskrisen 2008 ligger den i respirator. All återhämtning de sista åren har skett med konstgjord andning, finansierad av allmänheten. Stater och institutioner har pumpat in pengar i systemet. Kulissen stöttas av bidrag, subventioner, lån, avdrag, stödköp – ja i stort alla slags finansiella kryckor som finns. Men nu går det inte längre.

Det här är nu ingenting jag hittat på, problemet har uppmärksammats av ekonomer i flera länder. Pandemin som plågar oss (förlåt att jag tjatar) skingrar rökridåerna – allt vi gör blir uppenbart.

Sant att konsumtion är opium för folket. Men efter några veckor på torken är suget mindre. Livet rullar på även utan skidresor och vårkappor. Vill man få en endorfinkick drar man en repa till tippen. Handla är kul men slänga är roligare. Lägre konsumtion leder till högre krav.

Det är här som karmaismen gör skillnad. Ingen politisk vilja är lika stark, lika snabb, lika obarmhärtig som köpkraften. Konsumentviljan kan störta nationer och ruinera företag. Goda varumärken överlever. Dåliga slås ut. Men förväntningarna ökar. Förr kanske man kom undan med sugrör i återvunnen plast och källsortering på kontoret. Inte längre.

Hela företaget blir en del av varumärket, inte bara produkten man säljer. Och konsumenter uppskattar goda handlingar mer än egennytta.

Istället för att maximera de egna vinsterna borde man sträva efter att alla i näringskedjan mår bra. Se helheten, inte delarna. Gå från rovdjur till gräsätare. Naturen har redan försett oss med tänder för omnivorer. Allt som behövs är att vi tänker om.

Karmaism till medarbetare:

Ni är vår viktigaste resurs. Vår framgång är beroende av ert arbete. Vi kommer göra allt för att ni ska utvecklas och växa. För att lyckas behöver vi vända på hierarkier. Varje chefs roll är att hjälpa sin personal, inte tvärtom. Ni arbetar alltså inte för era chefer. Era chefer arbetar för er. Kritik ska skickas uppåt i organisationen. Beröm åt andra hållet. Ni ska kunna kräva tydligare ansvar och större frihet. Var och en ges chansen att lösa sin uppgift efter bästa förmåga. Vi ska värna om vår egen tid lika mycket som andras. Möten stjäl tid och ska hållas korta. Sitter man tyst slipper man bli kallad till nästa. Information ges till de som behöver den. Folk som delar sina mejl till alla blir utan kaka till kaffet. Vi ser till att det finns en fungerande företagshälsovård om ni stannar hemma när ni är sjuka. Ingens arbete är viktigare än någon annans hälsa.

Karmaism till leverantörer:

Vi kan inte existera utan er. Ni inte utan oss. Låt oss göra det bästa av situationen. Om ni tar fram vettiga produkter lovar vi att köpa dem. Vi uppskattar bra priser. Vi vill inte betala för mycket, men lämnar heller inte skambud. Och vi ska bli bättre på att betala i tid. Cash management är nog bra, men ska inte drabba andra. Vi tror mer på dialog än ständiga upphandlingar. Vi förstår att ni måste leva på er verksamhet, precis som vi på vår.

Karmaism till kunder:

Här är vårt löfte. Om ni ställer upp för oss, ställer vi upp för er. Väljer ni oss behöver ni aldrig välja igen. Dagarna då nya kunder får bättre erbjudanden är över. Vi uppskattar er lojalitet och jobbar för att kunna erbjuda er något bättre. Hittar vi mervärden så hör vi av oss direkt. Vi kan inte garantera att alltid ha lägst priser, men vi kan garantera att vi alltid har bra priser. Oavsett hur vår service och kundsupport är i dag, kan den bli ännu vassare. Vi lovar att inte låsa in er i krångliga eller långa avtal. Vi ska sluta se oss själva som världens medelpunkt. Vill ni slippa kundklubbar och inloggningar ska ni göra det. Pensionärer lämnar vi i fred. Telefonförsäljning är ett avslutat kapitel.

Karmaism till säljare:

Att behålla gamla kunder borde bli viktigare än att skaffa nya. Även om churn (kundförluster) diskuteras, så är den sällan central i företag. Rätt hanterat är det lättare att behålla gamla kunder än att skaffa nya. Slå ihop sälj och kundvård. Sälj bränner broar, support släcker bränder. Så kan man inte ha det. Det kan verka frestande att sälja på en 80-åring ytterligare ett mobilabonnemang, men den personen har både barn och barnbarn som inte uppskattar tilltaget. Karman blir negativ.

Karmaism till ledningar:

Vi behöver ett nytt sorts ledarskap. Där klokhet blir viktigare än smarthet. Sök inspiration hos bönder, inte hos gruvbolag. Ha inte bråttom. Leta inte genvägar. Utveckla i stället för att avveckla. Köp inte upp, lägg inte ner. Sök samarbeten – inte fusioner. Investera i forskning och utveckling. Bli hellre bättre än bredare. Sponsra inte golftävlingar. Gå inte in i mogna branscher utan att ha något nytt att erbjuda. Ta höjd för motgångar. Undvik att belåna verksamheten mer än nödvändigt. Den där otåliga strebern som alltid trummar i bordsskivan, befordra inte honom. Berika inte er själva – ni är anställda precis som alla andra. Bonusar och optioner kan erbjudas hela personalen. Blir det pengar över kan ni tänka på kunder och leverantörer. Visa gott omdöme. Bjud på lunch men aldrig på middag. Unna er gärna livets goda, men gör det på egen tid med egna pengar.

Karmaism till produktutvecklare:

Världen är full av problem som behöver lösas. Det är här ni kommer in. Är de några som ska ha titeln världsförbättrare så är det ni. Vi andra kan lappa och laga men det är ni som ska rädda oss i framtiden. Så gör det. Ta fram riktiga lösningar på verkliga problem. Gör världen lite bättre. Nyare gills inte. Allt annat är slöseri med er talang, arbetsgivarens pengar och planetens resurser.

Karmaism till affärsresenärer:

Att åka tvärs över landet för ett sammanträde är inte hållbart. Möten som inte kräver flera dagar kan tas digitalt. Affärsresenärer är inte samhällets ryggrad som någon påstod, de är flygbolagens ryggrad. Vill ni hjälpa andra är Rädda Barnen ett bättre val än SAS. Och leasingbilar är väl egentligen tänkta som arbetsredskap, inte löneförmåner. Lämna yrkestrafiken till de som behöver bilen i yrket. Och ska ni absolut ha företagsbilar så skaffa små och motorsvaga kärror som inte lockar till nöjeskörning. Dacia Sandero finns märkligt nog i brunt. Välj den. Gärna med en dekal i bakrutan för dansbandsveckan i Malung.

Karmaism till aktieägare:

Gynna starka företag med sunda affärer, engagerade medarbetare, nöjda kunder och motiverade leverantörer. Nöj er med en lönsamhet på tio procent. Allt därutöver kan återinvesteras. Välj bolag som inte vill bli uppköpta eller förvärvar andra. Sök inte kortsiktiga vinster. Kvartalsrapporter är nog bra, men inte kokade böcker. Fördelen för er är att ni blir delägare i välmående företag med större överlevnadsförmåga i goda och dåliga tider. Det ni förlorar i kortsiktig utdelning vinner ni i långsiktigt värde. Vill ni se snabba klipp så besök en frisör.

Karmaism till finansiärer:

Hej bankerna. Det här kan låta kärvt, men ni borde fundera lite över framtiden. Ni producerar ingenting. Ni skapar ingenting. Ni är glassbilen som stannar på fel gata. Mycket pling för lite strössel. Vad ni däremot gör är att ta risker. Ni lånar ut pengar ni inte har. Ni spekulerar på marknader där ni inte hör hemma. Ni ger Finansinspektionen gråa hår. Det är möjligt att kapitalism fungerar på det sättet, men karmaism är annorlunda. Att den personliga bankmannen bara är en vanlig säljare har folk listat ut sedan länge*. Just nu skissar andra febrilt på alternativa betalningslösningar och finansieringar. Kanske ni borde göra samma sak?

Karmaism till investerare:

En marknad får de aktörer den förtjänar. Om investerare bara satsade på goda företag skulle världen vara bättre. Så är det inte än. För ett år sedan fanns det tio företag som hyrde ut sparkcyklar i Stockholm. Nu finns det två. Vem i helskotta satsade pengar på de övriga? Och med vems pengar? Men detsamma kan sägas om etablerade företag. En känd finansman plöjde ner hundratals miljoner i MQ som just gått i graven. Han ansåg att MQ (ett företag som brottats med lönsamhet i många år) var den bästa investeringen på planeten. Bättre än Patagonia och Beyond Meat som han kunde köpt i stället. Om det är bra kapitalism får andra bedöma, men någon vidare karmaism är det inte.

Karmaism till Skatteverket:

Vi vill betala skatt där vårt bolag har sin verksamhet, inte där den är lägst. Vi försöker hålla produktionen i samma land som konsumtionen. Vi lovar att ta hand om vår personal på ett bra och rättvist sätt. Vi strävar efter mångfald och inkludering (kanske rentav anställer medelålders vita män). Vi och vår personal vill vara goda samhällsmedborgare. I gengäld vill vi att relationen med er ska vara så smidig som möjlig. Vi betalar gärna moms och skatter, men helst inte i förväg. Vi vill att ni förenklar byråkrati och administration så långt det är möjligt. För oss är förseningar kostsamma. Ju snabbare ni arbetar, desto lättare blir det för oss. Vi bryr oss inte om vad ni vill göra. Bara vad ni gör. Vi säljer inte ballonger och kan inte leva på varmluft.

Karmaism till staten:

Mycket kan privatiseras men inte allt. Kanske är det dags att fundera på gränsdragningen mellan privat och gemensam verksamhet. Ska vanliga knegare verkligen finansiera friskolor? Vill folk starta franska, engelska eller religiösa skolor så varsågod. Men låt dem betala själva. Postnord får mycket skäll, men deras uppdrag är omöjligt. Fysik post kan aldrig bli lönsam igen. Däremot är det en samhällsfunktion. Vill staten att brev ska delas ut tätare måste de betala för kalaset. Samma sak med vården. Ska alla ha rätt till bra sjukvård kan inte ansvaret ligga på kommuner och landsting. Fattiga län kan aldrig tävla med rika. Skillnaderna är redan orimliga. Enda stället där äldreomsorgen utmärker sig är bland dödsrunorna i morgontidningen.

Karmaism till varandra:

Kanske är det dags att lägga politiska och ekonomiska ideologier åt sidan. De skrevs i en annan tid för en annan värld. Kapitalismen och hans röda systrar är döda som fjolårsgräs. Keynes dammas av, Friedman åker ut och Adam Smith hänger på gärdsgården. Walt Kelly sa det bäst ”We have met the enemy and he is us”. Är det en sak coronapandemin lärt oss är det att vi alla hänger samman, vare sig vi vill eller inte. Och där står vi nu, ensamma och förenade på samma gång. 

Vi kanske inte kan göra mycket själva. Men vi kan göra något. Och det är mer än inget.

– Håkan Olofsson, varumärkesstrateg

Källor: Will coronavirus signal the end of capitalism? 

Give Me Capitalism or Give Me Death 

Foretelling the End of Capitalism 

Deaths of Despair and the Future of Capitalism — America’s dying dream 

Post-Capitalist Entrepreneurship: Basic Income, Blockchain Cities, and Local Currencies 

Altruism can be good for business, as these companies show 

*Handelsbanken får faktiskt lite beröm av World Economic Forum, så undantag finns.

Håkan Olofsson

varumärkesstrateg

Ämnen i artikeln:

Håkan Olofsson

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.