söndag29 januari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

Håll i er - 2023 kommer klimatstämningarna

Publicerad: 3 januari 2023, 09:03

Storföretag måste förbereda sig för en helt ny typ av klimatstämningar. Ur ett varumärkesperspektiv är en klimatstämning inget annat än en katastrof, skriver Carl Stenson kommunikationsexpert inom hållbarhet på Danske Bank.

Ämnen i artikeln:

NyheterHållbarhetKlimatkrisenDanske Bank

I April 2010 hamnade oljebolaget BP i globalt mediefokus när oljeplattformen Deepwater Horizon läckte ut olja i en av världens hittills största miljöskandaler. BP’s nota för haveriet landade på drygt 65 miljarder dollar i skadestånd. Aktiekursen har 12 år efter katastrofen ännu inte återhämtat sig. Ur ett varumärkesperspektiv är BP för evigt förknippad med katastrofen.

Framtidens miljömål mot storföretag kommer i första hand inte handla om enskilda utsläpp eller naturkatastrofer. Framtidens klimatstämningar fokuserar helt på hur duktiga företagen är att leverera mot klimatmål, hållbarhetsambitioner och en klimatneutral framtid. Istället för en enskilt dramatisk händelse likt Deepwater Horizon, riskerar företag hamna i långdragna rättsliga processer med minst lika stor negativ påverkan på varumärket.

Det som är intressant med den nya typen av klimatstämningar är att:

1. Stämningarna handlar inte om något som redan har hänt, utan om något som riskerar att hända om företaget inte agerar på vetenskaplig klimatfakta.

2. Rättsligt lutar sig stämningarna mot internationella konventioner som exempelvis mänskliga rättigheter. Det är konventioner som antagits av Sverige och därmed också gäller svenska bolag.

3. I bevisföringen används slutsatser från FN’s klimatpanel (IPCC) och Internationella energimyndigheten (IEA) att mänsklig aktivitet ligger bakom klimatförändringarna. Företag med bristande förmåga att hantera klimatkrisen leder till att mänskliga rättigheter i framtida generationer riskeras.

4. Företagen måste ta fullt ansvar för hela produktens livscykel, dvs även räkna på sålda produkters påverkan även i användningsfasen (även kallat scope 3)

En av anledningarna till att klimatstämningarna ökar i antal de närmsta åren är att EU
kommande år tvingar företag att redovisa hållbarhetsdata på ett transparent sätt. Den information som blir publik kan användas som bevisföring i klimatmålen.

Mest uppmärksammade klimatstämningen hittills är när oljebolaget Shell 2021 fälldes i en holländsk domstol för deras utvinning av olja trots att de var medvetna om att de på så sätt bidrar till klimatkrisen. Shell visade inte upp en trovärdig plan för omställning. I Sverige är Cementa ett annat exempel på ett miljömål som fått stor massmedial uppmärksamhet. 

Risken för företagen är att en klimatstämning blir en långdragen process där varumärket påverkas negativt under lång tid. Shell har till exempel valt att överklaga domslutet mot dem, vilket förlänger krisen över tid. Till skillnad från tidigare miljömål kring en enskild händelse som kan hanteras inom en begränsad tid, blir framtidens klimatstämningar en riktig långbänk. Stämningarna har dessutom en massmedialt tilltalande dramaturgi med en tydlig skurk/hjälte och oviss utgång.

Nu är det inte bara storföretag som råkar ut för klimatstämningar. Nätverket Aurora och Greta Thunberg stämde nyligen svenska staten för att inte vara tillräckligt aktiva på klimatområdet. Liknande stämningar har skickats in av aktivister i både Tyskland och Finland.

Kommunikationsavdelningarna behöver omedelbart agera och uppdatera sin krisplan. Steg ett är att inventera hur ESG-risker (Environment, Social, Governance) potentiellt kan leda till en förtroendekris. Det gäller dels att se över den egna aktiviteten, men även ta in i beräkningen underleverantörers klimatavtryck (scope 2) och vilken påverkan sålda produkter har i användarledet (scope 3).

Carl Stenson, kommunikationsexpert inom hållbarhet på Danske Bank

Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev