Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag20.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

Har realister bättre förmåga till återhämtning? 

Publicerad: 10 September 2020, 11:30

Lars Lagerbäck, blev stoppad i realistfacket undre sin tid som förbundskapten i fotboll, både som tränare och människa.

Foto: Frankie Fouganthin/Wikimedia Commons

Under 2020 har vi fått se olika strategier i hur länder och individer hanterat covid-19. I veckans beteendebank har Rodolfos Beate Undén tittat på hur graden av försiktighet påverkar vårt psykiska och fysiska välbefinnande.


Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

I spåren av covid-19 identifierar omvärldsbevakare ”recuperative living”, en återställande livsstil, som nästa stora trend. Hälsotrenden har pågått länge, men vårt fokus riktas nu alltmer mot immunitet, säkerhet och återhämtning från sjukdom. Konsumenter, spås det, kommer söka autentiska råd kring långsiktig hälsa i allt från ingredienslistor till digitala hjälpmedel. Så vilka psykologiska faktorer är viktigast för att skydda och återställa oss från sjukdom?  

Vad säger forskningen?

Ett tillstånd som kanske är förhöjt just på grund av corona, ensamhet, är tyvärr tydligt länkat till ett sänkt immunförsvar. I en studie fick deltagarna först rapportera hur många av deras sociala kontakter, till exempel en partner, förälder, vän eller kollega, som de hade kontakt med åtminstone varannan vecka. Därefter fick de näsdroppar som innehöll virus för en vanlig förkylning. De med fler sociala kontakter hade färre förkylningssymptom på hela spektrat. Immunförsvaret var dessutom starkare ju fler olika typer av sociala kontakter deltagarna hade: de med 1-3 olika typer av sociala kontakter under en tvåveckorsperiod hade mer än 4 gånger större risk att bli förkylda än de med 6 olika kontakter. 

När det gäller att undvika sjukdom visar andra studier att människor med en övervägande optimistisk livssyn inte tar samma försiktighetsåtgärder eftersom de undervärderar risken att bli smittade. Forskarna ville undersöka vilka av optimister, pessimister och realister som hade mest långsiktigt välbefinnande och följde deltagarna under 18 år. Deras främsta fynd var att inte bara resultat har betydelse för välbefinnandet, utan även förväntningar. De såg att både det att över- och underskatta risker och möjligheter i livet, till exempel risken att bli sjuk samt möjligheten att återhämta sig (som optimister och pessimister gör), var förknippat med lägre välbefinnande. 

Och vad betyder det?

I allt fler branscher verkar det bli viktigt att relatera till människors vilja att undvika smitta och att förstå och erbjuda lösningar som håller oss friska. Bland de psykologiska skyddsfaktorerna sticker antalet olika slags sociala kontakter ut—det är inte mängden tid som räknas, utan hur många vi har i vår sociala cirkel. I karantäntider har många av oss helt riktigt dragit ner på antalet kontakter. Men att hålla i gång relationen till fler, även via telefon och videomöte, verkar alltså ha en direkt effekt på vårt immunförsvar. I kontrast till vad positiv psykologi-trenden förespråkar är det kanske dessutom inte nödvändigt att konstant tänka positivt för att fatta bra beslut och trivas i livet—realister verkar må fysiskt bättre än både pessimister och optimister.

Beate Undén, Rodolfo

Källor

Beauty, Health & Wellness Futures Report 2020 (2020). Besökt 7/7-2020 läs här

Cohen, S., Doyle, W. J., Skoner, D. P., Rabin, B. S., & Gwaltney, J. M. (1997). Social ties and susceptibility to the common cold. Jama, 277(24), 1940-1944.

De Meza, D., & Dawson, C. (2020). Neither an optimist nor a pessimist be: mistaken expectations lower well-being. Personality and Social Psychology Bulletin.

Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.