Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

Har Zoom-mötena gjort dig till en lookist? 

Publicerad: 3 juni 2021, 12:41

Foto: fizkes

Du dömer sannolikt mer efter utseende än vad du tror. I veckans beteendebank tittar Rodolfos Beate Undén forskning som visar hur omedvetna vi är om vad som påverkar våra bedömningar av människor.


Ämnen i artikeln:

RodolfoBeteendebanken

I takt med att så kallad remote rekrytering ökar och anställningsintervjuer blir digitala visar undersökningar att allt fler kandidater väljs bort på grund av sitt utseende. En trend som går under namnet lookism, eller beauty bias. Diskriminering till följd av utseende är till skillnad från kön och ålder inte skyddat av lagstiftning och därför svårt att både mäta och reglera. Så varför anses egentligen utseende så viktigt för att få ett jobb? Orsaken stavas troligen halo effect (gloriaeffekten), ett klassiskt psykologiskt bias. Vi tänker felaktigt att ett generellt omdöme om en person, till exempel kring dens utseende, spiller över till specifika egenskaper som intelligens eller kompetens. Och du är troligtvis en större ”lookist” än du tror. Studier visar nämligen att vi är blinda inför vår egen tendens att tänka så här.

Vad säger forskningen?

I ett experiment undersöktes studenters bedömningar av en föreläsare. Forskarnas förevändning var att studera hur upplevelsen av föreläsare förändrades beroende på hur ofta man träffade dem. I själva verket hade studenterna delats in i grupper som fick se två olika videos av samma föreläsare, en man med stark belgisk accent. I den ena videon svarade han på studenters frågor på ett väldigt varmt och vänligt sätt, i den andra kallt, auktoritärt och distanserat. När deltagarna tittat på filmerna fick de betygsätta mannens utseende, beteende och accent. Precis som förutsett tyckte de att mannen i den vänliga versionen av videon hade ett mer attraktivt utseende och en charmigare dialekt.

Efter att de satt sina betyg antydde man för studenterna att deras omdömen kunde ha präglats av hur mycket de tyckte om föreläsaren. De flesta svarade att deras bedömningar av brytning och utseende inte hade något alls att göra med hur mycket de tyckte om mannen. Deltagarna som tittat på den otrevliga föreläsaren kastade till och med om orsakskedjan och missförstod helt hur deras åsikter uppstått. Istället för att mannens allmänna beteende spillde över på hur hans egenskaper uppfattades, trodde de att det var mannens dialekt och utseende som gjorde att de uppfattade honom som otrevlig.

Och vad betyder det?
Vi människor är alltså rätt blinda för vad vi baserar våra omdömen om andra på. Vi kan förstå halo-effekten intellektuellt, men det är desto svårare att inse när den faktiskt påverkar oss. Att ålder, kön, funktion eller etnicitet influerar hur vi bedömer till exempel kompetens har vi förvisso liten insikt i, men det är åtminstone reglerat i lag. Diskriminering utifrån utseende däremot, är svårt att begränsa. Och enligt undersökningar dessutom mest utbrett i marknadsföringsbranschen, strax efter finansbranschen. Så nästa gång du ska anställa, rösta på en politiker eller köpa ett märkesplagg – var vaksam på hur du bildat din uppfattning. Bedömer du verkligen de egenskaper du tror, eller låter du din åsikt påverkas av ett generellt omdöme som egentligen är irrelevant? 

Beate Undén, beteendevetare Rodofo

Källor

Nisbett, R. E., & Wilson, T. D. (1977). The halo effect: evidence for unconscious alteration of judgments. Journal of personality and social psychology, 35(4), 250.

 

 

 

Ämnen i artikeln:

RodolfoBeteendebanken

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News