Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

Höj din träningspepp genom att ge dig själv smarta val

Publicerad: 3 december 2020, 13:25

Sedan en tid tillbaka är det hemmaträning som gäller. Veckans Beteendebanken handlar om hur du kan lura hjärnan till att få ökad motivation.


Ämnen i artikeln:

RodolfoBeteendebanken

Över hela landet har gym stängt och träningsrutiner rubbats. Sedan i somras omfattas även träningsappar av friskvårdsbidraget och därmed har många fler säkert börjat hemmaträna. Är du en av dem har du kanske märkt att det kräver lite mer ihärdighet än att träna med PT eller i grupp. Så vilka knep kan man ta till för att höja sin egen motivation? Forskning visar att just motivation är betydligt mer komplext än vad man kan tro och påverkas av godtyckliga saker som hur du ramar in dina träningsalternativ. 

Vad säger forskningen?

I en studie ville man testa hur motivation och åsikter om träning påverkades av så kallad anchoring, att ge mentala ankare. Mentala ankare är ledtrådar som på godtyckliga och slumpmässiga sätt styr hur olika fenomen uppfattas – i det här fallet träning. Deltagarna i studien delades in i grupper där de fick antingen en hög eller låg siffra som ankare. Gruppen med det höga ankaret fick frågan, ”På en skala från 0-100 där 100 är mest önskvärt, är 30 minuters ansträngande träning mer attraktivt än 90?” Deltagarna med det låga ankaret fick istället frågan om samma typ av träning var mindre attraktivt än 10. Skillnaden låg alltså i ifall en hög eller låg siffra utgjorde ankare, implicit förslag, för bedömningen. När alla deltagare sedan fick betygsätta nämnda träningspass på skalan mellan 0 och 100 visade det sig att enbart hur frågan formulerats, med ett högt eller lågt ankare, var tillräckligt för att se en avsevärd skillnad mellan hur attraktivt de bedömde träningspasset. Deltagarna i gruppen med det höga ankaret var betydligt mer positiva till att träna. 

I en annan del av studien ville man undersöka hur valet av träningsform förändrades när man introducerade en så kallad decoy, ett mindre attraktivt lockbete. Två val presenterades först: det ena innebar 30 minuters måttlig träning och det andra 20 minuters intensiv träning. Deltagarna ombads välja mellan dessa och därpå introducerades lockbetet: 90 minuters måttlig träning. Det som då hände var att betydligt fler valde det kortare måttliga träningspasset på 30 minuter, helt i linje med vad forskarna förutspått. Deras teori var nämligen att ett tredje, mindre attraktivt alternativ (ett längre träningspass) skulle styra deltagarna mot det av de första två alternativen som liknade lockbetet mest, nämligen det som hade samma intensitetsnivå. 

Och vad betyder det?

Det här kan verka invecklat, men kontentan är att preferenser uppstår på för oss väldigt omedvetna sätt. Motivation att upprätthålla goda vanor är något vi alla kämpar med när mycket av vardagen ställts på ända. De dåliga nyheterna är att drivkrafter är betydligt mer godtyckliga än man först kan tro, de goda att du med ganska små medel kan lura dig själv att uppfatta vissa alternativ som mer attraktiva än andra. 

Beate Undén, beteendevetare, Rodolfo

Källor:

Zenko, Z., Ekkekakis, P., & Kavetsos, G. (2016). Changing minds: Bounded rationality and heuristic processes in exercise-related judgments and choices. Sport, Exercise, and Performance Psychology, 5(4), 337 

Ämnen i artikeln:

RodolfoBeteendebanken

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.