Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

Hur kan världens mest religiösa plats vara den mest våldsamma?

Publicerad: 27 juni 2021, 06:30

Religion och våld hänger ihop, men kanske inte på samma sätt som du tror och fungerar helt olika beroende på om det handlar om individer eller samhällen. Detta belyser Rodolfos Beate Undén i veckans beteendebanken.


Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

Den senaste månaden har Israel/Palestina-konflikten blossat upp på nytt. Konflikten, som pågått sedan 1940-talet, är för många sinnebilden av religiöst orsakat våld. Men det är långt ifrån det enda exemplet. Forskare har därför länge intresserat sig för hur religion, som ska förespråka förståelse och medkänsla, kan vara en sådan motor för krig och konflikt. Tidigare forskning har motstridigt nog visat att religion kan ha både mildrande och eskalerande effekt på våldsamma konflikter. Så hur ligger det till egentligen? 

Vad säger forskningen?

En enkät pågick under sex år och gick ut till människor i 60 länder. De fick svara på frågor om hur viktig religion och gud var i deras liv, hur ofta de bad och hur ofta de gick till kyrkan eller liknande plats för att utöva sin religion tillsammans med andra. Slutligen frågade man dem om deras inställning till våld; på en skala från 1 till 10 fick de ange om de tyckte att våld mot andra människor någonsin kunde vara OK.

Nu hade forskarna koll på de två komponenterna i religion: betydelsen av gud samt religiös praktik. Det visade sig att de här två aspekterna gav upphov till helt olika inställning till fysiskt våld. De personer som svarat att gud hade en stor personlig betydelse för dem hade en låg tolerans för våld. De som däremot utövade religion kollektivt genom att ofta besöka en kyrka, synagoga eller moské tyckte i betydligt högre grad att våld i vissa fall kunde vara acceptabelt. När många personer från ett visst land till exempel regelbundet gick till kyrkan tolkades det som ett generellt religiöst land. Slutsatsen forskarna drog var alltså att religiösa personer på individnivå generellt är mindre våldsamma medan religiösa länder är mer våldsamma än genomsnittet. 

Och vad betyder det?

Det fanns alltså ett samband mellan religion och våldsamhet, men som pekade åt helt olika håll på individnivå och samhällsnivå. Det finns en nära koppling mellan religion och moral, och forskarna tror att just moralen är den underliggande orsaken som både gör religiösa individer mindre våldsamma och religiösa nationer mer våldsamma. Många krig, menar forskarna, motiveras av ett så kallat ”dygdigt våld” som kommer av en moralisk motivation att reparera sociala relationer. Det känns helt enkelt som ”the right thing to do”, utifrån en moralisk och religiös ståndpunkt. Nationer startar inbördeskrig för att skapa enhet, hämnas oförrätter för att skipa rättvisa och kämpar för en jämlik fördelning av resurser. Enhet, rättvisa och jämlikhet—värden som alla kan förknippas med moral, etik och att vilja förbättra samhället. Forskarna lyckades med sin studie visa att moral är den underliggande orsaken som möjliggör de mörkare sidorna av religiositet. 

Beate Undén, beteendevetare Rodolfo

Källor

Cousar, K. A., Carnes, N. C., & Kimel, S. Y. (2021). Morality as Fuel for Violence? Disentangling the Role of Religion in Violent Conflict. Social Cognition, 39(1), 166-182.

 

Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.