Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag01.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

Hur mycket nytta gör en “trigger warning”?

Publicerad: 19 Juni 2020, 06:08

Kan en varningstriangel hjälpa en läsare att stålsätta sig inför innehåll som kan verka stötande? I veckans Beteendebanken har Rodolfo tittat på två färska studier om vilka effekter trigger warnings har.


Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

När sociala medier nu fylls med berättelser om rasism och brutala våldshandlingar blir det allt vanligare att se inlägg med upprörande innehåll märkas med ”trigger warning” eller förkortningen ”TW”. Alltså en varning om att innehållet kan vara stötande, och då i synnerhet för dem som själva blivit utsatta för våld, trakasserier eller andra typer av trauman.

Fenomenet uppstod i akademiska sammanhang, för att varna studenter om stötande innehåll i kurslitteratur, och har sedan populariserats i politiska forum på internet, inte minst i kölvattnet av metoo-rörelsen. Men har märkningen verkligen den önskade effekten att göra mottagaren beredd på innehållets karaktär?

Vad säger forskningen?

Sedan förra året har två studier undersökt vilka konkreta effekter trigger warnings har. I mars 2019 publicerades en studie vid universitetet i Waikato, Nya Zeeland, som hade låtit en testgrupp på 1400 personer ta del av känsligt material, både i text och som video. Vissa av deltagarna fick en varning innan de tog del av materialet, andra inte. Efteråt undersöktes det i vilken utsträckning de upplevt obehag och negativa känslor kring materialet. Det visade sig att varningen inte haft någon större effekt på hur deltagarna upplevt innehållet.

Detta gällde även för de deltagare som sade sig ha upplevt traumatiska händelser i sitt liv, vilket i sin tur väckte nyfikenheten hos ett amerikanskt forskarlag. I början av juni i år publicerades en studie där ett liknande experiment utförts med deltagare som alla varit med om traumatiska händelser. Även denna gång registrerades inga nämnvärda skillnader mellan gruppen som fått en varning och gruppen som inte fått det.

Och vad betyder det?

Ingen av studierna påvisar alltså att en trigger warning på något sätt skulle göra mottagaren bättre förberedd för att ta del av känsligt material. Men värt att nämna är också att ingen av studierna heller ger mottagaren möjlighet att avstå från att ta del av materialet, vilket även det kan vara en önskad effekt av varningen.

Dock tas en negativ aspekt upp i bägge studierna, som inte berör själva innehållet. Återkommande varningar, riktade till dem som fallit offer för trauman, verkar kunna bidra till att förstärka traumaupplevelsens roll i den utsattes identitet. Alltså att det man råkat ut för blir en stor del av ens personlighet. Detta brukar i terapeutiska sammanhang ses som viktigt att motverka, till exempel vid behandling av posttraumatisk stress.

Samtidigt fungerar en trigger warning på sociala medier ofta som ett sätt att visa solidaritet med offer för till exempel våld eller trakasserier. Lite som en mer allvarstyngd motsvarighet till filmforumens ”spoiler alert”. Man sätter dit den för att de som upplevt traumatiska händelser inte ska behöva känna obehag eller få en chans att förbereda sig mentalt. Och oavsett den vetenskapliga effekten av fenomenet, kan vi ju lugnt påstå att samtalen på sociala medier inte kan få för mycket solidaritet och empati.

Källor:

https://www.psychologicalscience.org/news/releases/trigger-warnings-distress.html 

https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/2167702620921341

Emanuel Åström, Rodolfo

Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.