tisdag7 februari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

Håkan Olofsson: I framtiden äger du inte dina egna tankar – det gör AI

Copyrighten för sådant som skapas av AI tillfaller AI. Det är som att penseltillverkaren plötsligt får rätt till konstnärens tavlor, skriver varumärkesexperten Håkan Olofsson i ett blogginlägg.

Publicerad: 5 januari 2023, 09:13

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Håkan Olofsson bloggar på Resumé.


Ämnen i artikeln:

Håkan OlofssonNyheter

Det tog sin tid, men nu är artificiell intelligens här – verktyg så kraftfulla att vi måste programmera om oss själva för att förstå vad det innebär. Saker som tidigare var omöjliga blir snart självklara. Saker som tidigare var självklara blir snart omöjliga. Däribland det vi idag kallar upphovsrätt.

Först ut att använda varumärken var Sparta för tretusen år sedan. Deras bronssköldar gick i arv och var så dyrbara att de behövde märkas. För runt åttahundra år sedan insåg härskare att heraldiska flaggor och vapensköldar bättre beskrevs i text än i bild. Vad blasonering har med artificiell intelligens kommer strax.

Idag tar vi för givet att de som skapar verk också har upphovsrätten. Reklam, konst, bilder, manus, koder, uppfinningar, recept, logotyper, appar och så vidare. Så verkar det inte bli det inte med AI. Använder du någon av de magiska hjälpmedlen som nu lanseras i en svindlande hastighet (och det kommer du att göra) äger du inte ditt eget arbete – upphovsrätten tillfaller AI-systemet. Penseltillverkaren får plötsligt rätt till konstnärens tavlor.

Så här skriver OpenAI: ”I de flesta fall äger den person eller enhet som skapar ett verk copyrighten för det verket. Om en chattbot eller annat AI-verktyg använts, äger den person eller enhet som skapade AI-verktyget vanligtvis copyrighten. Dessutom, om du använder ett AI-verktyg som skapats av någon annan, kan du behöva få en licens eller tillstånd från upphovsrättsinnehavaren för att använda verktyget eller materialet som skapats.”

Kortfattat: AI äger allt som skapas med AI.

För kreativa yrken blir det en rejäl omställning (någon licens för framtida ägande har ännu inte presenterats). Byråer kan visserligen ta betalt för tiden de lägger ner men inte värdet som skapas. Eftersom de inte äger sitt arbete kan de heller inte sälja nyttjanderätten vidare. Vem som helst kan använda vad som helst.

Det ironiska är att de nya AI-systemen lär sig saker på samma sätt som vi. De ser vad andra gjort och sparar allt i sitt minne. Skillnaden är skalan. Har du lagt 10 000 timmar på att bli duktig i ditt yrke, så har AI tillgång till miljontals människors timmar. AI kan fortfarande inte tänka, men jäklar vad snabba de är på att härma.

Stora företag som Disney har muskler nog att slå vakt om sitt ägande, men för enskilda personer och mindre företag blir det svårare. Valet står mellan att avstå upphovsrätten eller gå tillbaka till kritor och kulramar.

Alla diskussioner om original, inspiration och plagiat blir meningslösa. Nationella lagar och patentregler är inte anpassade för den här utvecklingen – därtill mal deras kvarnar långsamt.

Microsoft, Github och OpenAI blev stämda i november för att ha använt andra utvecklares koder för att träna kod-assistenten Copilot. De hade dammsugit öppna källor utan att fråga utvecklarna om lov. Kunskapen kan sedan packas om och säljas som något nytt.

När det gäller bilder har AI gått längre än så. Allt som finns publicerat på nätet, oavsett om bilderna räknas som public domain eller är skyddade med copyright, har använts. Picasso, Monet, Avedon och Leibovitz. Men också sådant du själv publicerat på sociala medier. Bilderna har inte sparats, däremot blasonerats (omvandlats till text).

Allt läggs ut som beta-versioner utan kostnad. AI vet inte vad informationen betyder men användarna vet. Varje gång de korrigerar en kod, text eller bild så blir AI-systemet lite klokare. Tanken är lika briljant som fräck. ChatGTP nådde en miljon användare på några dagar. Idag är de uppe i flera miljoner. Glada amatörer jobbar dygnet runt och helt gratis för att göra systemen bättre.

Vad domstolar tycker återstår att se. Till sitt försvar kan AI-systemen säga att de bara gjort som alla andra. Om kreatörer kan inspireras av andra kreatörer så varför inte AI?

Varumärken är något bättre skyddade. AI kan imitera hur mycket de vill men inte ta över någons namn.

Än så länge är tekniken presenterad som en spännande möjlighet, startad av forskare utan vinstintresse till gagn för mänskligheten. Riktigt så rosenrött är det nog inte.

OpenAI vill inte avslöja hur de tänker tjäna pengar i framtiden men värderas redan till 20 miljarder dollar. 2024 räknar de med att dra in en miljard dollar.

I sammanhanget är det kaffepengar. Ambitionen lär vara högre än så. Du kan gott sova vidare ett tag till. Däremot lär Google få det svårt med nattsömnen framöver.

Läs alla blogginlägg från Håkan Olofsson här!

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Håkan Olofsson

varumärkesstrateg

Ämnen i artikeln:

Håkan OlofssonNyheter

Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev