I post Kardashian-eran ratar man överkonsumtion - så vad ska influencers tjäna pengar på?

Fyrarumsgarderober fyllda till bredden med trendplagg och påkostade Disney-kulisser varje gång det är barnkalas. Sexig tequila, en ögonskuggspalett för varje vibe, välgörande tillskott, shapewear som trollar fram timglaskroppen, bikinis i veckans trendfärg och routines som kräver 17 produkter. Kardashian-kulturen är en stark tidsmarkör för 2010-talets goda tider och konsumtionspositiva samhälle, och har haft en enorm inverkan på den första sociala medie-eran. 

Motreaktionen, som har uppenbara synergier med den aktuella lågkonjunkturens slimmade plånböcker, sägs vara anti-trender som de-influencing där profiler i stället för att vårdslöst kränga mascaror som klumpar och tröjor som går sönder, pekar ut dåliga produkter och uppmanar till bojkott. Influencers som Therése Lindgren slutar göra reklam för fast-fashion för att kunna gå och lägga sig med gott samvete och Anitha Clemence har ett terapeutiskt köpstopp som ska få henne att sluta vilja ha nya saker varje vecka. Den före detta fast-fashion influencern Heidi Kaluza som nu profilerar sig inom motsatsen slow-fashion, säger på sin Instagram att ”I just don’t think we talk about how impactful influencers truly are”. Och det är inte bara influencers som driver mot ett skifte. Enligt en nordisk konsumentundersökning från 2022 uppger 8 av 10 att hållbarhet är en del av deras självbild, samtidigt som 71 procent är trötta på varumärkens tomma lovord. 

LÄS OCKSÅ: Anitha Clemences nya liv: Därför vill hon förändra influencerindustrin

Majoriteten är i dag medvetna om att vår överdrivna konsumtion kan leda oss raka vägen till vår egen undergång, och paradoxalt nog är det just på sociala medier, platsen där vi i dag spenderar våra pengar, som detta pratas om. Knäckfrågan på allas läppar är var detta lämnar influencers, en kategori där många hittills tjänat sitt leverne på att vara människans nya köpcentrum. 

Uppfattningen att livets högsta kall är att förverkliga sig själv har länge varit allmänt tilltalande i beteendeforskningen. Det är vad vi hittar i toppen på Maslows behovstrappa och något influencers och företag framgångsrikt kapitaliserat på. Den rimligare frågan att ställa är snarare vad vi kommer fylla tomrummet med efter alla Kardashian-prylar vi inte längre vill köpa, och hur influencers och företag kommer anpassa sig till den nya verkligheten. 

Vi har redan sett början på ett identitetsskapande som i motsats till prylälskandet kretsar kring en mer kollektivistisk och holistisk syn på livet där hållbarhet, delningsekonomi, utomhusliv och en stressfri vardag är idealet. Det handlar om en slags sundhetsvurm som verkar mogna, breddas och få starkare rötter framåt. Det kan betyda att ännu fler kommer handla second-hand och använda cirkulära tjänster, laga saker framför att köpa nya, åka på naturupplevelser i Sverige i stället för Thailandresor, och kanske till och med flytta med vänner och familj till samma by på landet (med starkt wifi). Trender som van-life, eco-life och utflyttningen från städerna är bara några exempel på detta livsstilsskifte. 

Andra motsatsvärden till överkonsumtion och massproduktion som seglat upp i popularitet senaste åren är kreativitet och autencitet. Att Generation Z kallats Generation Create är ingen slump, sociala medier och behovet av att nå ut har gjort att många i dag känner sig bekväma i skapanderollen, en identitet som inte bara levs ut digitalt utan också i vardagen. Vi börjar med drejning, stickar tröjor, skriver böcker, hittar på nya estetiska uttryck och intellektualiserar vilket ämne som helst i podcasts. Branschen för kultur, musik, litteratur, konst, hantverk och skapande i alla dess former kommer fortsätta blomstra, inte minst pådrivet av den tekniska utvecklingen som till exempel AI och blockkedjor som gör det enklare än någonsin att både skapa själv, och att ta del av andras skapelser. 

LÄS OCKSÅ: ”De-influencing” – antitrenden som fått hundratals miljoner Tiktok-visningar

Så i takt med att våra ideal och konsumtionsmönster går ifrån slit-och-släng-samhället kommer influencers, precis som näringslivet gör, se affärspotentialen i att också göra det. Det innebär att de måste bredda sin syn på både vilka företag de associeras med och vilka typer av produkter och tjänster de gör reklam för. Det är inte en fråga om att göra gott utan om vad som ger utdelning. Att vara tydlig med vilka produkter eller företag man inte ställer sig bakom ger en högre trovärdighet i de rekommendationer influencers väl gör, och hauls och rabattkodslänkar till onödiga prylar lever inte upp till varken de värderingar konsumenten har, eller den kreativa standarden de behöver för att känna sig inspirerade. 

Det handlar om en varumärkesförflyttning som de influencers som är smarta nog att ligga två steg före kommer gynnas av. För även när konjunkturen vänder och plånböckerna tjocknar igen, får vi hoppas att våra ideal, post Kardashians, kommer ha förändrats tillräckligt mycket att vi trots en större disponibel inkomst inte längre vill förverkliga oss själva genom prylar. För de influencers som redan i dag börjar rita om principerna för sitt influencerskap mot de nya idealen kan en framtida guldgruva vänta.

Patrizzia Ohlson, pr-specialist
Juno Public Relations 

LÄS OCKSÅ: Snart inser influencers affärspotentialen i att ställa om