Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag21.02.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

”Låt osmakliga samarbeten och offerkoftor stanna kvar i 2019”

Publicerad: 27 December 2019, 10:57

Johanna Sahlin, pr-konsult och projektledare.

Foto: Pressbild

Oansvariga samarbeten och konsten att dra på sig offerkoftan och benämna konstruktiv kritik som drev är två problem pr-konsulten och projektledaren Johanna Sahlin anser att vi bör lämna bakom oss när 2019 går mot sitt slut.


Ämnen i artikeln:

Svenskarna och InternetLinnéa ClaesonGreta ThunbergInfluencer marketingCissi Wallin

Året 2019 har varit minst sagt händelserikt i influencerbranschen. Isabella Löwengrips statistikhärva, Linnéa Claesons påstådda lögner, Cissi Wallin och dramat i feministiska Gardet, Haveristerna, Photoshopanklagelser, upproret mot lanseringen av Victoria's Secret och klumpiga uttalanden i podcasts. Listan är lång och skulle kunna nämna fler exempel, men väljer att stanna där. Det jag vill lyfta är nämligen två problem som vi behöver lämna i 2019 innan vi scrollar över till 2020. Ogenomtänkta, oansvariga samarbeten och konsten att dra på sig offerkoftan och benämna konstruktiv kritik som drev eller näthat.

Som PR-konsult fascineras jag av opinionsbildande PR. Influencers och andra mediala personer har idag blivit en av tidens viktigaste makthavare och opinionsbildare, inte minst för den yngre generationen. Enligt rapporten Svenskarna och Internet från 2019 är åtta av tio mellanstadiebarn på sociala medier, nio av tio högstadiebarn och nästan alla 17–19 åringar. Ju mer sociala medier växer desto viktigare blir det att personer med många följare tänker ett steg längre, läser på och väljer samarbeten med omsorg. Något som det i dagsläget slarvas med och en del samarbeten som görs i dag är minst sagt beklämmande.

LÄS MER: ”Casper Törnblom: 'Allt är listornas fel'” 

Ett samarbete som jag ser alltför ofta i dag, som inte borde tillåtas och ger mig dålig smak i munnen är reklam för skönhetsingrepp och injektionsbehandlingar. Jag är egentligen inte emot skönhetsingrepp i sig och är av åsikt att man får göra vad man vill med sitt utseende, men att få betalt för att uppmana andra till att göra det är fel. Det sänder ut budskap till följare att de inte duger som de är. Följare som i många fall är yngre, mer känsliga för yttre påverkan och som redan tampas med samhällets utseendenormer.

De som får kritik över dessa samarbeten använder sig ofta av argument som: ”Jag står för att jag gör det och ljuger inte om det, är bara ärlig och uppmanar ingen annan att göra det”. Denna argumentation faller platt direkt. Det är en skillnad mellan att vara transparent och att få gratis operationer eller injektioner, i utbyte mot ersättning och synlighet i kanalen. Det är direktreklam och en uppmaning till följarna att köpa till sig ett förändrat utseende med deras rabattkod.

”Väljer man att göra kontroversiella samarbeten måste man vara beredd på att ta emot kritik, frågor och inte lägga locket på”

Influencers som makthavare måste ta ett större ansvar och fundera över vad som är passande samarbeten och inte. Att exempelvis göra reklam för spelsajter och kreditföretag som uppmanar till överkonsumtion och att leva över sina tillgångar är problematiskt. Liksom reklam för ingrepp, regimer med dåliga mänskliga rättigheter, eller att påstå att man designat produkter som man i själva verket köpt från AliExpress för att sälja vidare till överpriser.

Väljer man att göra kontroversiella samarbeten måste man vara beredd på att ta emot kritik, frågor och inte lägga locket på.

Självklart finns det också många som är ansvarsfulla med sina samarbeten, till exempel de som startar insamlingar med Musikhjälpen eller andra samhällsnyttiga organisationer. Och för att inte tala om Greta Thunbergs framgångar. Jag hoppas vi under 2020-talet får se fler som använder sina plattformar och sitt influencerskap till att göra skillnad.

2019 har varit granskningens år, något vi kommer få se mer av framöver och med all rätt. Influencers med stora mediekanaler fungerar i dag som vilket företag eller mediehus som helst. Varumärken betalar dyra annonspengar för att synas i plattformarna, kränga tjänster och produkter. Att vara influencer innebär att man är sitt eget varumärke och likt företag och andra medier bör också denna verksamhet kritiskt granskas. Något jag märkt är svårt att göra i dag då gränsen mellan näthat och saklig kritik verkar ha suddats ur.

LÄS MER: ”Samir Badran-stormen visar varför influencers vägrar att bli granskade”

Om man som erkänd profil med en stor följarskara gör fel, uttalar sig klumpigt, icke påläst eller gör ett ogenomtänkt samarbete måste man kunna ta emot konstruktiv kritik. För det är en skillnad mellan saklig kritik och drev, mobbning, kränkningar och näthat. Trots detta blockeras och raderas kritiska kommentarer hejvilt på många konton och i kommentarsfält i dag. Ofta med motiveringen att det är näthat, att svenskar är lättkränkta och att det sprider en tråkig negativ ton. Eller så ignoreras kritiken helt.

Detta är inte hållbart. Man måste kunna få ifrågasätta influencers och inte ”köpa” allt med hull och hår. Man bör vara mer försiktig med att slänga sig med begreppet drev, näthat och att klä på offerkoftan när man blir kritiserad för sina handlingar. Det är en del av yrket, livet och också inom ramarna av den svenska yttrande-och tryckfrihetslagen.

Samtidigt är frågan mer komplex än så, för i slutändan av dagen är alla bara människor. Ibland kan konstruktiva kommentarer också såra och det kan vara svårt att urskilja kritik från hat när trollen också ger sig in i diskussionerna och man inte vet vart man ska dra gränsen.

Sociala medier har under 2010-talet utvecklats i rasande fart och likaväl som influencers behöver fundera över samarbetsval och att bli bättre på att ta emot kritik, borde vi också införa obligatoriska kurser i skolor (och varför inte också arbetsplatser) i argumentationsteknik och hur man beter sig på nätet. Om man inte kan vara i sociala medier utan att vara elak och trycka ner andra, ska man inte vara där alls. 

Johanna Sahlin

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.