Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag09.04.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

Martech kan bli riktigt dyr när projekt dras med förseningar

Publicerad: 12 Februari 2020, 14:33

I takt med att marknadsavdelningarnas tech-stackar växer riskerar de att försena större projekt inom bolaget. Och det kostar pengar, det skriver Resumés bloggare Martin Edenström.


Hur kommer vi titta tillbaka på 10-talets slut och 20-talets början? Känns det inte som att marknadsavdelningarnas fascination för tekniska buzzwords är något överdriven?

Flera svenska ägare av de riktigt stora kundupplevelse-, CX- och CMS-lösningarna ska på sistone börjat knorra om att de inte bryr sig om vad Salesforce, Adobe, Episerver och de större produktföretagens marknadsavdelningar lyfter fram. IoT-, AI- och headless-egenskaperna som duggat tätt i säljbroschyrerna de senaste fem åren betyder föga när en större utrullning av globalwebben dras med nästan årslånga förseningar.

Förseningar som inte bara kostar interntidspengar, konsulttidspengar och kraft när ansvar ska debatteras med leverantör. I dagens martech-landskap finns det även nya fasta kostnader som snabbt blir stora summor. Fyra, fem fasta martech-licenser ligger ovanpå huvudsystemet men används inte under förseningarna. Det kan vara inköpta PIM-system, personaliseringsmotorer, översättningstjänster, sökmotorstöd eller analysprogram med en avtalad fast månadskostnad som tickar på, även oanvända.

Ansträngda relationer med kund ska varit nära att kosta tillverkare som Adobe och Experience Manager, Sitecore samt Salesforce flera stora svenska tillverkande och automotive-kunder. Många svenska storbolag handlade upp plattformarna runt 2016 – 2017. Därefter har de egna installationerna skalats upp, ”skrivits sönder” och centralstyrda kontroll gick förlorad. I förhållande till produktbolagets egna releasecykler. Det blev knepigt att få till flöde och alla processer för att föra in, godkänna och verifiera alla lokala versioner och språkstöd när 80-100 olika marknader ska täckas in. Inte minst när kunderna ständigt omorganiserar sig och nya användare på chefsnivå ska bekräfta och lägga in sitt lokala veto.

Kanske bör de större CX och CMS-produkttillverkarna ta ett steg tillbaka? Lyfta fram vad de fortfarande kontrakterade storkunderna anser är riktiga, kostnadsbesparande funktioner i sin vardag och pågående digitalisering? Som ett smartare, organisatoriskt godkännandeförfarande eller ett modernare översättningsstöd? Att få alla organisationens anställda att ta del av digitalt innehåll, individuellt påverka det och godkänna var en av de tekniska lösningarnas huvudsakliga uppgift tillbaka i tiden. Grundlöftet vad en större plattform ska göra bra, när den handlades upp för sju- eller åttasiffriga licensbelopp.

I det långa loppet kanske även buzzwordsens buzzword AI kan göra mer praktisk nytta här. Robotförfattande och realtidsöversättning av innehåll på olika sätt med NLG (Natural Language Generation) har kommit långt. Använt på rätt sätt skulle det kunna spara de svenska industribolagen mycket tid. För att sköta första utkast, löpande ta hand om översättningar och mera. Mer praktiskt gångbart än de exempel på AI-ansiktsigenkänning i någon app produkttillverkarna envisas med att lyfta fram. Snart har dessutom ett decennium gått sedan svenska börsbolag ”vågade” börja använda en Google Translate länk för realtidsöversättning av egna webben.

Martin Edenström

Managing director, Consid Stockholm

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.