Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

Moral licensing – en oväntad effekt av Black lives matter-protesterna

Publicerad: 20 Augusti 2020, 08:26

Efter en ”god gärning” tenderar människan att ge sig själv ett moraliskt frikort där de inte bryr sig lika mycket om konsekvenserna av sitt handlande, trots att det kan vara fördomsfullt. Veckans Beteendebanken utforskar begreppet ”moral licensing”


Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

Debatten kring Black lives matter-rörelsen har avtagit något sedan det stora engagemang vi såg tidigare under sommaren. Det verkar som att energin hos allmänheten har avtagit. Men hur kommer det sig? Forskning visar att moraliskt beteende, som onlineaktivism, faktiskt kan få oväntade konsekvenser för vårt framtida handlande.

Vad säger forskningen?

Begreppet moral licensing innebär att vi omedvetet ger oss själva moraliska frikort när vi handlat ”gott”. Det fungerar genom att vår ökade positiva självbild gör att vi oroar oss mindre över konsekvenserna av vårt beteende. En studie visar till exempel att människor, både män och kvinnor, uttryckte fler fördomsfulla åsikter när deras tidigare beteende etablerat dem som fördomsfria i sina egna ögon. Forskarna såg att personer som först getts möjligheten att ta avstånd från sexistiska uttalanden som ”de flesta kvinnor är inte så smarta” och ”det bästa jobbet för kvinnor är antingen inom matlagning, omvårdnad eller som lärare” i högre grad därefter skulle anställa män till ett manligt kodad jobb, i det här fallet tekniskt kunnig i byggsektorn.

I en annan studie ville man undersöka varför många vita amerikaner, trots att de ser sig själva som fördomsfria, ändå håller sig med rasfördomar. Under experimentets första del primades (ungefär laddades) vissa deltagare med en rasistisk stereotyp; de fick läsa ord som förde tankarna till rasism, till exempel ”plantation”, ”south” och ”ignorance”. Sedan fick de frågan ”Hur fördomsfull är du?” och svarade på en skala från 0-100. Jämfört med dem som primats med neutrala ord ansåg sig denna grupp mindre fördomsfull.

Del två i experimentet undersökte hur exponering för rasism i media påverkade den egna självbilden. Deltagarna i experimentgruppen fick se en lista på dokumentärer som alla handlade om vit makt-rörelsen och ombads sedan föreställa sig vad som hände i filmerna, varpå även de på en skala fick ange hur fördomsfulla de såg sig själva. Återigen ansåg sig de som exponerats för filmer om rasism mindre fördomsfulla än kontrollgruppen. 

I båda experimenten fick deltagarna dessutom frågan om hur fördomsfulla de ansåg att amerikaner generellt är. De som utsatts för den rasistiska laddningen tyckte överraskande nog inte att amerikaner i allmänhet var mer fördomsfulla än de i kontrollgruppen gjorde. Studien pekar alltså på att information om fördomar och förtryck i samhället inte verkar göra oss mer medvetna om andras delaktighet i dem, utan bara stärka vår egen självbild som moraliskt överlägsna.

Och vad betyder det?

Bara att ta del av budskap om fördomar verkar alltså stärka vår egen bild av att vi tar avstånd ifrån dem. Om vi dessutom ägnar oss åt aktiva handlingar, som till exempel den senaste tidens antirastiska manifestationer, är vi ännu mer benägna att inte bara odla vår identitet som goda människor, utan dessutom ignorera eller rättfärdiga våra egna framtida övertramp.

Om vi på riktigt vill bidra till ett mer rättvist samhälle behöver vi alltså fortsätta skärskåda våra egna beteenden. Även om det alltid är bra att stå upp mot till exempel rasism, sexism eller homofobi, får vi inte bli för självgoda av enstaka insatser. Förändring är en lång process.

Beate Undén, beteendevetare, Rodolfo

Källor:

Monin, B., & Miller, D. T. (2001). Moral credentials and the expression of prejudice. Journal of personality and social psychology, 81(1), 33. 

 O'Brien, L. T., Crandall, C. S., Horstman-Reser, A., Warner, R., Alsbrooks, A., & Blodorn, A. (2010). But I'm no bigot: How prejudiced White Americans maintain unprejudiced self-images. Journal of Applied Social Psychology, 40(4), 917-946. 

Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.