Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag27.11.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

När alla kan göra rörligt så blir modet avgörande

Publicerad: 1 Juli 2020, 08:30

För att fortsätta hålla sig relevanta måste annonsörer producera och lägga ut filmer i digitala kanaler, även om resultatet inte motsvarar en påkostad reklamfilm, skriver Helena Brunkman och Mats Strömqvist på grafikappen Clipsk i en krönika.


Ämnen i artikeln:

Rörlig bild

Enligt Mediebarometern som presenterades för några veckor sedan är rörlig bild den vanligaste medieformen i Sverige, tätt följt av sociala medier. En konsekvens av detta är att kraven på det rörliga materialet – när det nu distribueras av företag, offentliga aktörer och privatpersoner – har blivit högre. Därmed också kraven på kommunikatörerna. 

För större företag finns möjligheten att ta in konsulter eller produktionsavdelningar. Mindre företag, kommuner eller verksamheter som vill hålla nere kostnaderna behöver dock förlita sig på ett fåtal personer för en rad olika uppgifter – en och samma person kan i dag behöva vara både copywriter, pr-kommunikatör, krishanterare, filmare och medieköpsansvarig. Det är naturligtvis en fråga i sig om en sådan utveckling är rimlig, men den digitala trenden och sociala mediers genomslag visar att det trots allt inte är en omöjlig kravprofil i dag. 

Det är uppenbart att det under sådana förutsättningar inte går att ha specialistkunskap på varje givet område. Fördelen för den som vill jobba med rörligt är att det till följd av teknikutvecklingen finns bättre förutsättningar än någonsin att skapa professionell film. Att till exempel använda mobiltelefonen som ett verktyg för både inspelning och redigering har kommit att bli allt vanligare, både i omvärlden och på hemmaplan. Med andra ord behöver varken budget eller teknikkunnande längre stå i vägen för det som tidigare var ett tämligen exklusivt format. Istället är det nu andra faktorer som avgör. 

Först och främst behöver det finnas en uttalad tillit till kommunikatören, något som bäst manifesteras genom att det finns utrymme för att göra fel på vägen. Allt för ofta tycks en dagskurs i rörlig produktion för sociala medier resultera i att kommunikatören förväntas vara färdigutbildad filmproducent. Det säger sig självt att så inte är fallet och att organisationen, med närmsta chef i spetsen, måste vara rustad med såväl förtroende som tålamod för att nå dit. 

Likaså har det kommit att bli allt viktigare för kommunikatören som innehållsskapare, och organisationen som avsändare, att inte underskatta sin målgrupp. Om man i rörlig bild ska berätta något som man vill att publiken ska lyssna till så måste det göras på ett angeläget, nyfiket och framförallt ärligt sätt. Det räcker alltså inte längre att distribuera snyggt paketerade budskap för att skapa relationer och bygga förtroende. Tvärtom är detta något som snabbt genomskådas av en publik som förväntar sig transparens över hela spektrat. 

Slutligen finns anledning att ställa sig frågan om varifrån idéerna till det mest relevanta innehållet kommer. För den som vill träffa rätt i målgruppen på första försöket kan det vara en god idé att faktiskt våga vända organisationen ryggen och istället ta vägen förbi reception eller kundtjänst – här finns de personer som varje dag svarar på frågor, lyssnar till klagomål eller tar till sig förbättringsförslag. Låter man sitt material ta utgångspunkt i detta blir det ofta rätt. 

För den som klarar av att svara upp mot detta är förutsättningarna för att lyckas goda och fördelarna med en sådan utveckling är flera. För den enskilda organisationen så innebär ökad kostnadseffektivitet och kortare ledtider i produktionen av rörligt material större möjligheter att både skapa, testa och anpassa innehåll för olika kanaler. I ett större perspektiv så innebär det dessutom en sorts demokratisering av kommunikationslandskapet. Dels skapar det förutsättningar för mindre, eller mer begränsade, aktörer att konkurrera i bruset. Dels bidrar det till att göra avsändarna – såväl företag som offentliga aktörer – mer tillgängliga. . Detta har många offentliga verksamheter, snabbfotade startups och Tiktok-stjärnor redan förstått. Nu är det upp till alla andra. 

Mats Strömqvist och Helena Brunkman, Clipsk

Ämnen i artikeln:

Rörlig bild

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.