Niclas Karnhill: Vad en tolvårig tjej kan lära två män i en fotbollsstudio om kommunikation

Händelsen var egentligen osannolik. Två erkänt skickliga och framgångsrika yrkesmän möttes i en studio där den ena skrivit ett långt och lukrativt tv-kontrakt medan den andra precis vunnit en landskamp med fem noll. Det borde blivit en avslappnad intervju med två vinnare. 

Men så blev det inte. 

Intervjuaren Bojan hade utmaningar att genomföra en produktiv intervju medan den intervjuade Janne hade svårigheter att svara på ett rimligt sätt. Det var tre personer och alla förlorade. Bojan, Janne och tv-tittaren. 

Därefter följde vanliga medielogiken. Först chockrubriker sedan opinionsbildare i två läger som följdes av ett helt gäng pudlar för att avslutas med ett mea culpa-möte där de inblandade log mot kameran, höll om varandra och sade att allt är glömt och förlåtet. Det märkliga i efterdebatten var inte något som sades, utan snarare det som inte sades. Det verkade nämligen som om alla var så upptagna med att utse vinnare och förlorare att man glömde ta ett steg tillbaka och ställa den självklara frågan – varför hände detta? 

Sanningen är att intervjun förmodligen var dödsdömd innan den ens började. Och det av två enkla skäl – avsaknad av inlevelseförmåga och harmoni. 

Inlevelseförmåga är konsten att lyssna och se problem ur den andras perspektiv. När man hanterar ett argt barn är rådet att man ska sätta sig på huk och kommunicera i ögonhöjd för att på så sätt skapa ett jämlikt samtal. Ingen ser ner på någon, båda möts på samma nivå med ömsesidig respekt. Ett lika utmärkt knep för barn som för två stolta män i en fotbollsstudio. Men det blev tvärtom. De turades om att se ner på den andra och det som skulle bli ett samtal mellan jämlikar blev två monologer. Intervjun levde nu farligt, och det skulle bli ännu värre. 

Det är omöjligt att inte nämna harmonin, eller rättare sagt avsaknaden av den. Efter att gjort flera tv- och radiointervjuer när jag var presschef är min erfarenhet att den är lika viktigt som kunskap, vilket även forskning visat. Brist på harmoni leder nämligen till irritation, sämre minne och simultanförmåga. I mina kristräningar rekommenderar jag därför alltid en andhämtningspaus innan intervjuer. Men Bojan och Janne hade förmodligen inte tid med en sådan, i studion ökade i stället irritationen tills det till slut låste sig. Och intervjun som redan befann sig i kuvös var nu bortom all räddning. 

Ofta ligger det geniala i det enkla och påfallande ofta sägs det av våra barn. Som min tolvåriga dotter när stressen och tonläget börjar trissas upp. 

– Men chilla. 

Det behöver inte vara svårare.

Niclas Karnhill, senior advisor, Miltton