Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag04.03.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

”Nischade plattformar ritar om sociala medier-kartan”

Publicerad: 26 Januari 2021, 08:35

I den andra delen av sin trendspaning för 2021 skriver digitala strategen Karin Winther om hur fler alternativ på sociala medier-marknaden ställer nya krav.


Det är fascinerande, men inte särskilt förvånande, att vi under pandemin tillbringar allt mer tid på sociala medier. Enligt Svenskarna & Internets senaste rapport har tiden vi lägger på samtliga sociala plattformar ökat: från Instagram, Facebook, Twitter och LinkedIn till Snapchat, Twitch, Tiktok, Reddit och Pinterest.

I takt med det blir vår användning av sociala plattformar också alltmer individualistisk. Alternativen blir fler och fler, mer anpassade efter vilket typ av innehåll vi vill konsumera och skapa samt vilka vi vill omge oss med. Därför dras användare nu i högre utsträckning till mer nischade plattformar.

Idag kan Facebook i det närmaste liknas vid en infrastruktur, med ett dött nyhetsflöde men populära funktioner som Messenger, Grupper, Evenemang och Blocket-konkurrenten Marketplace. Samtidigt är Facebook-ägda Instagram den näst största plattformen i Sverige, som lyckas behålla yngre målgrupper (främst genom att sno roliga funktioner från piggare konkurrenter) parallellt med att pensionärer nu är den användargrupp som ökar mest på plattformen.

Bild 1/1  

Under pandemin har Tiktok gått från att vara uppstickare till att bli mainstream – och parallellt med det klassats som säkerhetsrisk i flertalet länder på grund av sin hantering av persondata och datainsamling. I Sverige har Tiktok ökat i popularitet i alla åldrar (även om den största användargruppen fortfarande är under 25 år). Innehållet på Tiktok har snabbt utvecklas i nya riktningar, som ett resultat av att den blir alltmer populär bland vuxna. Förutom humor, danstrender och memes finns det nu en uppsjö av innehåll som traditionellt sett skulle klassas som mer ”moget”, till exempel mat, DIY och reseinspiration. Samtidigt blir innehållet blir Tiktok alltmer politiskt, vilket givetvis speglar Generation Z:s politiska engagemang.

För er som fortfarande inte har 100% koll på vad grejen med Tiktok är, hur plattformen fungerar och vilket innehåll som dominerar är ett hett tips att se SVT:s dokumentär ”Viral på 24 h” om plattformen, där jag medverkar som expert.

Bild 1/1  

Vid sidan av Tiktok ökar också användningen av Twitch, en videotjänst som används för livesändningar (ofta av datorspel men också andra hobbies) och chatt. Även denna plattform är mest populär bland användare under 25 år, samtidigt som några spännande exempel från året som gått skvallrar om att Twitch har potential att breddas.

Bland annat har ett flertal tunga politiker börjat nosa på plattformen som ett sätt att kommunicera med väljare. Demokraternas starkast lysande stjärna Alexandria Ocasio-Cortez gjorde sin första livesändning på plattformen för några månader sen, där hon uppmanade tittarna att rösta i presidentvalet. Det är en av plattformens mest sedda någonsin, med över 5,6 miljoner visningar i skrivande stund. Hon har också fått 800 000 prenumeranter på sin nystartade kanal.

Bild 1/1  

Nya Zeelands premiärminister Jacinda Ardern har också använt plattformen för att knyta an till väljare genom att gästa en livesändning med Twitch-profilen Broxh the Carver.

Bild 1/1  

Högprofilerade gäster i kombination med en rad nya intressanta funktioner skvallrar om att plattformen kan komma att röra sig bort från att domineras mestadels av e-sport och mot till exempel ett tillsammanstittande av filmer. Dock ska det sägas att Twitch sedan länge är långtifrån en plattform bara för gamers – kategorierna täcker allt från drejning och måleri till träning, hälsa och matlagning.

Bild 1/1  

Sist, men inte minst, måste vi ju också prata lite om den senaste tidens mest omsusade exempl på nischade plattformar: Parler.

Om ni mot förmodan missat det är Parler alltså den plattform där stormningen av kongressen, och det våld som följde, till stor del organiserades. Trots att planeringen av händelserna också skedde öppet på Facebook, Twitter och Youtube är det framför allt Parler som har blivit synonymt med denna historiskt mörka dag i USA.

Parler kan kort och gott beskrivas som ett Twitter för konservativa och högerradikala.  Det är ett exempel på många nischade plattformar som dykt upp i samband med att techgiganterna sent omsider börjat moderera det hat, desinformation och uppmaningar till våld som florerar på Twitter och Facebook. Som en konsekvens av att högerextrema organisationer som Proud Boys och Qanon-relaterade grupperingar bannlysts i omgångar, söker de sig vidare till plattformar vars affärsidé bygger på ”ocensurerad yttrandefrihet”. Vilket många skulle hävda bara är en fin omskrivning av en slapp eller icke-existerande moderering av innehåll – oavsett hur mycket rasism, antisemitism och hot om våld deras användare ger uttryck för.

Som ett led i techgiganternas krishantering efter attacken på Kapitolium, har även Apple och Google bannlyst appen från sina app-butiker.  Amazon har förbjudit Parler att använda sig av deras servrar, vilket lett till att tjänsten nu ligger nere och det lär den fortsättningsvis göra under en längre tid. Frågan är om den någonsin återkommer.

(Företagets VD har på kort tid kommit med flera motstridiga utspel: bland annat att deras egna advokater inte vill ha med dem att göra, och att tjänsten kan vara i gång igen innan månadens slut.)

För att kommunicera ostört söker sig flera av dessa högerextrema grupperingar nu vidare till krypterade appar som Telegram och Signal.

Oavsett hur 2021 kommer att utvecklas för techgiganternas del, är det enkelt att föreställa sig att det kommer föras samtal på politisk nivå om att lagstifta om reglering av dessa inflytelserika plattformar. Tiden när techjättarna kunde blunda för att uppmaningar till våld, hot och organisering av upplopp (för att inte tala om de konspirationsteorier som underblåser den verklighetsbild som ligger till grund för detta) florera fritt på deras plattformar är förhoppningsvis över.

Oavsett lär vi framöver inte se färre nischade plattformar, skräddarsydda till användarnas växande förväntningar på personaliserade upplevelser.  Jag skulle tro att vi bara har sett början på det.

Ps. Tips till er som är nyfikna på att höra mer: lyssna gärna på Aftonbladet Dailys avsnitt ”Sociala medier efter Trump” , där jag pratar om hur sociala medier påverkats av Trumps presidentskap, ”alt tech”-rörelsen och techjättarnas skräck inför reglering.

 

 

Karin Winther

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.