Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag02.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Opinion

Nya lagförslaget hotar granskningen

Publicerad: 4 Juni 2010, 11:50

Nyhetsbyrån Siren granskning av 67 000 politikers privatekonomi som visar att ett antal har flera hundra betalningsanmärkningar och att skulderna uppgår till hundratals miljoner är förmodligen den största som har gjorts, men lär med stor sannolikhet också bli den sista om justitieminister Beatrice Asks förslag att begränsa kreditupplysningslagen blir verklighet, menar nyhetsbyåns chefredaktör Mattii Larsson.


Ämnen i artikeln:

DebattMatti Larsson

Matti Larsson, chefredaktör på nyhetsbyrån Siren

Vill du att politiker som är ekonomiskt omyndigförklarade och satta under förvaltarskap ska ansvara för vår gemensamma välfärd och få besluta om allt från skatter till dagisplatser?
Tycker du att det är bra att du som väljare får reda på vilka dessa politiker är innan du röstar på dem på valdagen?

Nyhetsbyrån Sirens granskning av valets samtliga 67 864 kandidater till kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige och riksdagen är förmodligen den största som någonsin har gjorts. Det är som att kartlägga varje man, kvinna och barn i en större svensk stad som Borås eller Gävle.

Granskningen visar att det finns goda skäl för väljarna att vara skeptiska till hur vissa politiker handskas med pengar. Flera av kandidaterna har en privatekonomi som gör att de inte ens skulle få lov att köpa en tv på avbetalning. Men de politiska partierna som har nominerat dem är uppenbarligen av uppfattningen att de ändå är väl lämpade att sköta rikets ekonomi och förvaltning.

Några fakta: Flera kandidater i höstens val är försatta i personlig konkurs. Ett hundratal har beviljats skuldsanering för att få hjälp att reda ut sin havererade privatekonomi. Det finns kandidater som har flera hundra betalningsanmärkningar. De sammanlagda obetalda skulderna uppgår till hundratals miljoner kronor. Ett par kandidater är, som ovan nämnt, till och med satta under förvaltarskap, ett relativt nytt begrepp som har ersatt den tidigare termen ”omyndigförklarad”.

Det är inte lätt att göra den här sortens granskningar av politiker. Valmyndigheten lämnar inte ut politikers personuppgifter digitalt. Flera kreditupplysningsföretag vägrade att sälja kreditinformation till Siren när de hörde att ändamålet var att granska den politiska kåren.
”Det vore som att stoppa in, inte bara handen utan hela armen och huvudet med, i lejonets gap”, som en ansvarig på ett stort företag i branschen uttryckte det.

Förklaringen till rädslan var justitieminister Beatrice Asks då pågående arbete med en ny kreditupplysningslag. Kreditupplysningsföretagen var så rädda för att förarga den lagstiftande makten att de helst avstod från att sälja helt legal kreditinformation om de personer som aspirerar på denna makt och som i framtiden kommer att utöva den.
Enbart hotet om ny lagstiftning var alltså tillräckligt för självcensur.

Som alla vet så finns det nu ett färdigt förslag till en ny kreditupplysningslag, som riksdagen väntas ta ställning till i mitten av juni. Blir den nya lagen verklighet är det med stor sannolikhet första och sista gången som en sådan här omfattande kartläggning görs av den politiska kåren.
I en debatt i TV4 med Expressens chefredaktör Thomas Mattsson, sade justitieminister Beatrice Ask att den nya lagen bara kommer att innebära att det tar lite längre tid för journalister att söka informationen om den inte längre finns tillgänglig via internet.

Jag undrar vilken nyhetsorganisation som har de resurser som krävs för att fortlöpande granska 67 864 politiker på myndigheter som delvis finns utspridda i hela landet. Det skulle krävas hundratals reportrar för att göra det manuella arbete som i dag med nuvarande lagstiftning görs enkelt på en redaktion med en vanlig persondator.
Lagförslaget innebär i praktiken att väljarna kommer att förvägras att ta del av en sådan här granskning av de personer som aspirerar på deras politiska förtroende.
Enbart det faktum att de politiska partierna låter personer satta under förvaltarskap kandidera visar att den journalistiska granskningen av kandidaterna är nödvändigare än någonsin. Det är väljarnas rätt att få veta och journalisternas rätt att ha tillgån¬g till verktygen som behövs för att kunna utföra sin granskning.

Matti Larsson, chefredaktör på nyhetsbyrån Siren

Tobias Rydergren

Ämnen i artikeln:

DebattMatti Larsson

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.