Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera
Sök



Opinion

"Och hur vill du att ditt företagsnamn ska skrivas?"

Publicerad: 9 Januari 2019, 13:07

Pierre Kjellin, nyhetsredaktör på Nordiske medier Stockholm, har tröttnat på företag och pr-konsulter som vill få journalister att skriva deras namn som de själva gör.


Jag heter PierreKjellin och driver cateringfirman tårta-på-THÅRTA. Vårt i dag
populäraste produktpaket heter KvalitéGårFöreKvantité.

De två meningarna låter kanske som flummigt trams men är i min vardag ett
illustrerande exempel på vad jag och många andra journalister allt oftare råkar ut för i
vårt jobb.

Det som framför allt vi i branschmedier de senaste åren med stigande frekvens erfarit
är företag med väldigt speciella krav på hur deras namn ska skrivas ut.
Korrekt svenska kräver fortfarande att namn på sådant som personer, städer och
företag skrivs ut så att den första bokstaven är en stor bokstav (versal) medan
resterande bokstäver i namnet är små bokstäver (gemener). Bortsett från ett litet antal
undantag – däribland namn som består av förkortningar eller två ihopsatta namn eller
ord.

Men vad är det för problem med att skriva ut företagets namn i enlighet med dess
önskemål, även om det bryter mot någon eller några språkliga regler?

De allra flesta uppskattar nog att det finns ett tal- och ett skriftspråk som vi kan
använda oss av för att effektivt kunna kommunicera med varandra. Ändå är det allt
fler företag som lägger energi på att få oss journalister att underminera språket genom
att bryta mot diverse stavnings- och andra regler. Allt för att deras företags namn ska
se ut på ett visst sätt, vilket i 99 av 100 fall brukar innebära att företagsnamnet ska se
likadant ut i artikelns text som i loggan i dess reklam.

Ett ännu vanligare exempel vi journalister råkar ut för är företag och mediebyråer
som försöker styra journalistiskt material genom att skriva om och lägga till i den
löpande texten. Det man tillför är i de flesta fall marknadsföringsslang, floskler och
annat som enbart urvattnar texten, samt gör den ännu längre.

2019, när det finns fler i näringslivet än kanske någonsin som jobbar med
kommunikation på eller åt företag, så tycks i min värld hyfsat grundläggande
kunskaper vara på väg att långsamt falla i glömska bland landets kommunikationsavdelningar och mediebyråer. Eller har det kanske kommit nya forskningsstudier som visar att mediekonsumenter numera känner större förtroende för redaktionellt material om det liknar marknadsföring och reklam? Nya rön som visar att vi inte längre tycker språket och språkregler är viktigt? Eller som visar att vi kan läsa hur långa texter som helst utan att tappa intresset?

Några sådana forskningsstudier finns förstås inte. Vad som däremot finns är en hos
mig och andra journalister stigande förvåning över att kunskaperna om och
teknikerna för kommunikation aldrig varit större än nu, men att detta inte tycks sippra
ned till informationsavdelningar och mediebyråer i lika hög grad längre.
Informationsavdelningarna och mediebyråerna har aldrig behövt oss journalister så
mycket som nu. De förefaller dock inte ha kommit till den insikten ännu.

Pierre Kjellin, nyhetsredaktör på Nordiske medier Stockholm


Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.