tisdag7 februari

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Sök

Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

Om den ädla konsten att gissa - fåfängt försök till kontroll eller gudomlig försyn?

Tove Wirfelt, vd, på Roughly Right om hur man kan tänka kring framtiden och vässa sitt gissande till ett proffsigt siande. Inspiration hämtar hon från psykologen Philip Tetlocks forskning. ”Ställ ständigt frågor, utvärdera och analysera”, skriver Tove Wirfelt bland annat.

Publicerad: 5 december 2022, 10:40

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Om du ständigt ställer frågor, utvärderar, analyserar så slipar du din förmåga och blir allt bättre med tiden, menar Tove Wirfelt.


Ämnen i artikeln:

NyheterOpinion

Många är vi som nu sitter och filar, förkastar, funderar och kanske våndas över något som är lika osäkert som om det kommer att snöa på julafton - prognosen för nästa år. En smygande ångest kommer krypande från datorns siffer-exercis  och fortplantar sig via tangentknapprande fingrar hela vägen till hjärnans amygdala. 

Jag vet att de siffror som nu sätts på pränt kommer jag att mäta mig själv emot (och kanske få stå till svars för under möjligen pressande omständigheter). Stress-påslaget är tydligt. Har du någon gång frågat en utvecklare hur lång tid det tar att bygga X och försökt få ut ett entydigt svar har du förmodligen förstått att hen inte gillar det heller.

Allra bäst vore det så klart att veta precis allt om alla förutsättningar innan ett beslut fattas. Men så ser ju sällan livet ut. Ändå försöker vi naivt och kanske till och med fåfängt att skapa oss en kontroll via gissningar om det mesta som kommer i vår väg. Vi gissar och chansar hela tiden. Kommer det regna i dag? Ska jag binda lånen? Lättar trafiken klockan 07.50 eller 08.05? Hur många kommer vi behöva vara anställda på byrån om kund X gör si. Och om den gör så…? Ska vi lösa det med två eller tre frilansare? Etc Etc.

Det är lätt att bli deprimerad av att tänka på hur ofta vi som mänsklighet gissar fel. Inte bara vi lekmän, utan även de vars dagliga jobb är att titta på statistik och förutspå resultat. Mellanårsvalet i USA exempelvis, eller de svenska valundersökningarna i höstas som trots så mycket information och så många proffs inblandade förutspådde fel valresultat på valkvällen. Det finns otaliga exempel på utvecklingar i världen som få har förutspått, men som sen har verkat oundvikliga när man sen tittar i backspegeln. 

Går det då att göra något åt detta? Finns det folk som är bättre på att gissa än andra? 

Jag djupdyker i psykologen Philip Tetlocks forskning kring ”Superforecasters”. Tetlock studerar vår förmåga att göra gissningar och prognoser inom politik och har kommit fram till att det faktiskt finns individer som gör det bättre. Och det är inte (bara) för att de är födda så, utan det går att isolera vissa egenskaper. 

Tetlock illustrerar hur en ”Superforecaster” tänker med hjälp av ett citat från den grekiska poeten Archilchus som lyder ”Räven vet många saker, men igelkotten vet en essentiell sak”.  Den klassiska tolkningen är att även om räven är smart och beräknande kan igelkotten vinna genom ett massiv försvar. Tetlock menar att när det kommer till prognoser är det bättre att tänka som en räv.  Det vill säga - försök att ta in många faktorer och gå inte bara på en blind tro - annars kan det leda fel (Elizabeth Holmes kan kanske vittna om detta..). 

Till alla prognosmakare, offertskrivare och estimat – gissare där ute så kommer här några fler goda råd inspirerade av Tetlock.  

Istället för att börja från scratch, utgå från en ”baseline”.  Istället för att estimera varje moment i ett nytt projekt kanske det är rimligt att kolla tillbaka på tre liknande och se hur lång tid dom faktiskt tog. Lägg sedan på lager ovanpå denna baseline av vad du vet om den här specifika situationen.

Ha ett nyfiket och kritiskt mindset. Om du ständigt ställer frågor, utvärderar, analyserar så slipar du din förmåga och blir allt bättre med tiden. 

Om det går bra få inte för gott självförtroende. ”Superforecasters” tillskriver tur en större betydelse än genomsnittet. 

Vissa skulle kanske hävda att en prognos eller budget ibland sätter ribban för lågt eller högt och att man sen blind låter sig styras av den och inte fattar beslut utifrån situationen. 

Men vad skulle hända om vi inte hade något att förhålla oss till alls? Skulle det bli bättre? Jag tror personligen inte det. Jag har kommit till insikten att en prognos eller budget inte nödvändigtvis behöver bli helt rätt. Poängen är att du tänker till när du gör den och du värderar och funderar under resans gång med den som utgångspunkt. Vilket i sin tur gör att du blir mer top of things.

Men om du ändå ska göra jobbet är det så klart roligare att försöka bli en super-gissare!

Tove Wirfelt, Roughly Right

Det här är opinionsmaterial

Åsikterna som uttrycks här står skribenten/skribenterna för.

Ämnen i artikeln:

NyheterOpinion

Dela artikeln:

Resumés nyhetsbrev

Välj nyhetsbrev