Ta del av allt innehåll på Resumé
Starta din prenumeration

Prenumerera

Opinion

Oroliga tider? Ta din flykt till vetenskapens religion

Publicerad: 18 februari 2021, 13:21

Det är inte bara religionen som kan skänka trygghet när omvärlden är oberäknerlig, det skriver Beate Undén i veckans Beteendebanken.


Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

Allt mer forskning visar att religiösa personer har bättre förmåga att hantera stress och ångest. Sverige å sin sida är ju känt som ett av världens mest sekulära länder. När det gäller bekämpandet av covid-19 har vi som bekant också stuckit ut. Vi är ett av de länder som mest förlitat oss på expertstyre snarare än politiker och politiskt grundade beslut. Hur kan det komma sig att svenskar under pandemin satt så mycket större tillit till, åtminstone viss, vetenskap än andra nationaliteter? Och vilket stöd kan vetenskapstron erbjuda i utmanande tider? Forskning tyder på att de positiva effekterna av tro inte är avgränsade till religion. 

Vad säger forskningen?

I den första delen av ett experimentet deltog hundra roddsportsamatörer. Alla deltagare fick börja med att på en skala ange till vilken grad de höll med om påståenden som ”Forskning är det enda pålitliga sättet att få ny kunskap” och ”Vetenskap är den viktigaste delen av mänsklig kultur”. Syftet med påståendena var att avslöja hur mycket man generellt sett trodde på vetenskap. Hälften av deltagarna fick dessa frågor den nervösa halvtimmen innan en tävling och hälften i samband med ett vanligt träningstillfälle. Slutligen frågade man hur religiösa deltagarna ansåg sig själva vara. De deltagare som precis skulle tävla, och därmed var mer stressade, rapporterade betydligt högre grad av tro på vetenskap än den mer avslappnade träningsgruppen. 

I det andra experimentet ville man titta närmare på specifikt existentiell oro och dess effekt på vetenskapstro. För att frammana oron fick vissa deltagare börja med att i skrift reflektera över sin egen död och vilka tankar och känslor den väckte hos dem. Kontrollgruppen fick istället skriva om hur de upplevde tandvärk. Därefter fick alla ta ställning till samma påståenden kring tro på vetenskap som i det första experimentet. Man fick återigen slutligen även svara på hur religiös eller andlig man ansåg sig själv vara. Även existentiell oro visade sig öka tron på vetenskap bland deltagarna. De som fått reflektera över sin egen död höll i betydligt högre grad med om påståendena om vetenskapens förträfflighet. 

Och vad betyder det?

Många har försökt förstå de emotionella och sociala orsakerna till religiositet. Tro på och tillit till vetenskap är däremot långtifrån lika undersökt. Deltagarna i båda experimenten angav att de var varken särskilt religiösa eller andliga. Det studien visar är därmed att sekulära personer i vissa fall använder vetenskap som en stöttepelare och tro för att hantera stressiga och ångestframkallande situationer, på samma sätt som en troende vänder sig till sin religiösa övertygelse. Förklaringen till den svenska strategin, att förlita sig på myndigheters vetenskapsmän snarare än politiker, ligger möjligtvis alltså i vår sekulära kultur. Men kanske gör vi rätt i att ännu mer aktivt ta vår flykt till vetenskapliga resonemang och forskningsstudier när världen känns skrämmande. Det verkar som att förklaringar och system av berättelser tröstar oss, oavsett om källan är kyrkan eller akademin. 

Beate Undén, beteendevetare, Rodolfo

Källor

Farias, M., Newheiser, A. K., Kahane, G., & de Toledo, Z. (2013). Scientific faith: Belief in science increases in the face of stress and existential anxiety. Journal of experimental social psychology, 49(6), 1210-1213.

Ämnen i artikeln:

BeteendebankenRodolfo

Dela artikeln:


Resumés nyhetsbrev

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.